Author Archive

Är en kvinna på strax under 60 år som under sommaren fått besvär med att händerna å främst höger hand domnar. Har alltid mer eller mindre “kolsyra” i händerna. […]

Fråga:

Är en kvinna på strax under 60 år som under sommaren fått besvär med att händerna, främst höger, domnar. Har alltid mer eller mindre “kolsyra” i händerna. Nu på senare tid så har det även blivit värk i nedre delen av armen samt armbåge samt handled. Vid ett par tillfällen så har handen låst sig. Vad beror det på och vad kan jag göra för att det skall bli bättre? Har ett väldigt enformigt arbete med mycket arm-, handrörelse.

Svar:

Orsaken till dina besvär bör utredas då “kolsyran” i dina händer kan orsakas av klämd nerv, vänd dig därför till din hälsocentral för en undersökning. Vid hälsocentralen kan du, förutom att träffa läkare, även få hjälp av arbetsterapeut för råd om anpassningar av din arbetsplats och hur du på ett skonsamt sätt kan utföra dina arbetsuppgifter, allt för att minska belastningen på dina armar och händer.

Med vänlig hälsning

Agneta Carlsson
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Flicka 12 år, efter många år av eskalerande svårigheter, speciellt i skolsituationen, förra året diagnosticerad med autism och adhd utan hyperaktivitet. Är mycket social men saknar nu vänner på grund av kraschad skolgång och medföljande kamratrelationer, följt av svår stress med ångest och depression, samt utbrändhetssymptom.[…]

Fråga:
Flicka 12 år, efter många år av eskalerande svårigheter, speciellt i skolsituationen, förra året diagnosticerad med autism och adhd utan hyperaktivitet. Är mycket social men saknar nu vänner på grund av kraschad skolgång och medföljande kamratrelationer, följt av svår stress med ångest och depression, samt utbrändhetssymptom. Klarar sedan länge nu ej av skolmiljön och dess krav och är mest hemma.

Har sedan diagnosen fått gå på dagslägerverksamhet som finns i kommunen. Hon tycker om denna verksamhet, men skulle behövt fler kamratkontakter.

Flickans föräldrar har sökt hjälp under många år, alltmedan situationen eskalerade.

På grund av måendet har hon testat olika antidepressiva vilket ej hjälpt. Hon har även testat adhd-medicin som ej fungerat. BUP säger att terapi inte ges till barn i hennes ålder då de inte kan tillgodogöra sig det.

Finns det inget mer som kan erbjudas till hjälp?!

Finns det verkligen inte tillgång till någon sorts terapi eller konkret psykologiskt stöd för barn i hennes ålder?

Finns det  arbetsterapeuter som skulle kunna göra en insats i hennes fall?

Svar:

Man kan få insatser vi kommunen, såsom LSS-insatser till exempel avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse, läger verksamhet etc. I vissa fall kan det även behövas mer insatser och då brukar det kunna ske via socialtjänsten såsom familjeteam, om man har behov av mycket insatser mot både barn och föräldrar.
Man kan även få vissa insatser från region/landstinget och ibland är det via BUP och ibland är det habiliteringen som ger insatser till barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd (AST). Inom båda dessa verksamheter (BUP och hab) finns det arbetsterapeuter som kan hjälpa till kring barnets vardagsfungerande, exempelvis med struktur och schema, utprovning av kognitivt stöd.

Jag har svårt att uttala mig om tillgänglig terapi eftersom det inte faller under arbetsterapi.
Det brukar alltid finnas arbetsterapeuter inom BUP och Habiliteringen som man kan få stöd av. Annars kan man vända sig till arbetsterapeuten som finns inom primärvården/vårdcentralen och i vissa elevhälsoteam (inom skolverksamheten) kan det också finnas arbetsterapeuter.

Med vänlig hälsning

Cecilia Staaf
Leg. Arbetsterapeut

 

Läs mer ...

Min man fyller snart 40 år och genomgår, vad jag tror, en medelålderskris.

Fråga:
Min man fyller snart 40 år och genomgår, vad jag tror, en medelålderskris. Han har de senaste två åren ifrågasatt om hans arbete/karriär är rätt för honom. Han är väldigt stressad på arbetet och emellanåt verkar hans självförtroende vara i botten på grund av jobbet. Han pratar mycket om han ska sluta och göra något annat men tar aldrig steget. Han går och träffar en psykolog med jämna mellanrum som hjälper honom mycket men efter två år så verkar stressen och situationen bara bli värre. Han påstår att allt är jobbigt på grund av att allt ska göras under samma tid i livet – vi har tre små barn att ta hand om, man ska satsa hårt på karriären och så vidare. Jag tror delvis att det han säger är sant, det är mycket som ska göras denna tid i livet men jag tror mest det är en ursäkt för att slippa ta tag i det verkliga problemet. Jag tror inte att hans trivs med sitt jobb och vet inte hur han ska ta sig vidare. Jag tror inte han vill vara där men samtidigt ser han inte hur han ska kunna få ett annat arbete på grund av dåligt självförtroende. Detta skapar en massa stress hos honom och går ut över alla och allt.
Så till min fråga; Hur ska jag hjälpa honom? Var skulle han kunna vända sig för att få hjälp?

Svar:
Jag föreslår att Din man kontaktar en arbetsterapeut, det behövs ingen remiss, han kan själv boka tid. Arbetsterapeuten kan ge honom redskap för att kartlägga vad han fyller sitt liv med (aktivitetsdagbok). Baserat på aktivitetsdagboken kan han sedan reflektera tillsammans med arbetsterapeuten över vad han gör, varför han gör det och hur han upplever det.  I nästa steg får Din man fundera över vad han skulle vilja fylla sitt liv med. Med arbetsterapeutens stöd kan han sedan göra de förändringar som behövs i det tempo som är lagom för honom. Förhoppningsvis leder detta till att han mår bättre.

Med vänlig hälsning

Carita Håkansson
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Jag blir lätt uttröttad och blir liggandes i timmar eller dagar. Vad ska jag göra för att få mer energi? […]

Fråga:

Jag har flera områden som berörs av nedsättningar. Har och har haft arbetsterapeut både från kommunen och landstinget hos mig på grund av mina diagnoser fibromyalgi, cervikobrakialt syndrom, utmattning samt återkommande depressioner. Har även lidit av utmattning. Jag har både kognitiva, praktiska och livsstilsanpassade åtgärder. Det stora problemet är att jag inte kan utveckla mer energi. Jag blir lätt uttröttad och blir liggandes i timmar eller dagar. Vad ska jag göra för att få mer energi?

Svar:

Det låter som om att du tillsammans med en arbetsterapeut behöver bli medveten om hur ditt aktivitetsmönster ser ut, så du bland annat reflekterar över vika aktiviteter som tar, respektive ger energi. Det är viktigt att du med arbetsterapeutens stöd förändrar ditt aktivitetsmönster med målet att få en bra balans mellan dina resurser (framför allt ork/energi) och det du engagerar dig i. Mitt förslag är att du ber att få komma till/letar upp en arbetsterapeut med ReDO™-utbildning då ReDO™ är en evidensbaserad metod för just detta.

Önskar Dig lycka till!

Med vänlig hälsning

Carita Håkansson
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Jag är grymt opraktisk vilket är ett stort problem för mig. Av alla utbildningar jag har gått så har jag mer eller mindre misslyckats med de praktiska momenten. Hur kan en arbetsterapeut hjälpa mig?[…]

Fråga:

Jag väntar på att göra en arbetsterapiutredning för att sedan sättas på kö för en eventuell arbetsterapeutisk behandling. Jag väntar även på en NPF-utredning för ADD och/eller autism.
Jag är grymt opraktisk vilket är ett stort problem för mig. Av alla utbildningar jag har gått så har jag mer eller mindre misslyckats med de praktiska momenten.
Hur kan en arbetsterapeut hjälpa mig med detta?
“Kom ihåg”-appar och tyngtäcken kommer inte hjälpa mig ute i verksamheten/arbetslivet. Av samma skäl har jag svårt att se hur jag skulle kunna implementera in fasta rutiner i ett arbetsliv då det är ytterst få yrken som inte ställer krav på visst mått av anpassningsbarhet och flexibilitet. Jag skulle behöva hitta strategier för komma runt problemen för att nå målet´.

Svar:

Min rekommendation till dig är att genomföra arbetsterapeututredningen som ett led i att hitta strategier som passar just dig och den situation du är i. I en arbetsterapeutisk utredning kartläggs dina förmågor och miljön du befinner dig i  (till exempel en arbetsplats) så att behandlingen svarar upp mot just dina behov. Strategier behöver inte handla om kom ihåg-lappar eller fasta rutiner (fungerar för en del personer men inte för alla),  utan strategier ska vara individuellt anpassade där hänsyn tas både till dina förmågor och miljön du befinner dig i.

Utan att veta mer ingående vad dina svårigheter är det svårt att uttala mig om vilka strategier som skulle kunna vara aktuella för dig – där kommer den arbetsterapeutiska utredningen visa vägen framåt. Vanligtvis är arbetsterapeutisk behandling en kombination av hjälpmedel, strategier och anpassningar i miljön.

Med vänlig hälsning

Sofia Ringvall
Leg arbetsterapeut

Läs mer ...

Inom arbetsterapi har jag hört att man talar mycket om dimensionerna ”Att vara”, ”Att tillhöra” och ”Att bli ”när man utför en aktivitet. Vad menas med dessa begrepp i ett större sammanhang?

Fråga:

Inom arbetsterapi har jag hört att man talar mycket om dimensionerna ”Att vara”, ”Att tillhöra” och ”Att bli ”när man utför en aktivitet. Vad menas med dessa begrepp i ett större sammanhang?

Svar:

Jag antar att det är begreppen ”doing, being and becoming ” som du avser i din fråga. Den australienska professor Ann Wilcock skrev en artikel 1999 ”Reflections on doing, being and becoming” och  myntade dessa tre dimensioner, och sedan kom Hammell med belonging. Därefter har Hitch skrivit om kopplingen mellan dessa. På svenska använder vi ofta begreppen Görande (doing), Varande (being), Tillhörighet (belonging), Blivande (becoming). Jag rekommenderar varmt att du läser Wilcocks artikel och boken ”Aktivitet och relation” (Eklund, Gunnarsson, Leufstadius red) från 2010. Där behandlas begreppen på svenska i ett aktivitetsperspektiv.

Med vänlig hälsning

Lena Haglund
Professonsrådgivare, Docent i arbetsterapi

Läs mer ...

Vad är/innebär traumatiska skador i rörelseorganen och vad är prognos och behandling till dessa?

Fråga:

Vad är/innebär traumatiska skador i rörelseorganen och vad är prognos och behandling till dessa?

Svar:

Traumatiska skador i rörelseorgan händer efter till exempel en bilolycka eller en naturkatastrof.
De största diagnosgrupperna är frakturer i rörelseorgan, såsom fingerfrakturer, handledsfrakturer, höftfrakturer och så vidare, och som är relaterade till idrott eller annan fysisk aktivitet. Till traumatiska skador i rörelseorgan räknas även brännskador.

Prognos och behandling är olika beroende på skadans omfattning och nivå. En bra sida att hitta information om olika sjukdomstillstånd och skador är 1177.se.

Med vänlig hälsning

Feri Goudarzi
Specialistarbetsterapeut

Läs mer ...

Jag har reumatism och Raynauds syndrom. Nu på senaste har mina fingrar blivit oftare blå än vita på arbetsplatsen då mycket av mitt arbete kräver dator. Finns det någonting ni kan hjälpa mig med?

Fråga:

Jag har reumatism och Raynauds syndrom. Nu på senaste har mina fingrar blivit oftare blå än vita på arbetsplatsen då mycket av mitt arbete kräver dator. Finns det någonting ni kan hjälpa mig med?

Svar:

Det finns lite tips och råd om hur man kan hålla sig varm och hur man undviker att få besvär med sin Raynaud.
Jag skulle tro att det är olika i olika landsting om vad man har för möjligheter att få värmehjälpmedel. I Stockholm kan man få remiss till Bräcke diakoni för förskrivning av värmehjälpmedel. Annars kan man köpa olika  varianter på bland annat sport och fiskebutiker. Clas Ohlsson och Varsam har en del. Om hjälpmedlen ska användas på arbetet är det arbetsgivarens ansvar att förse personen med de redskap som behövs för att kunna utföra sitt arbete.

Tänk på:

  • Undvik att bli kall om händer och fötter
  • Undvik ställningar som orsakar ven stas i fingrarna, t.ex. bära matkassar och väskor i handen. Använd istället ryggsäck shoppingvagn
  • Undvik att hålla fingrar, handleder och armbågar i böjd ställning under långa perioder
  • Använd kläder i lager på lager
  • Handledsvärmare
  • Använd handskar när du handskas med t ex kylvaror

Med vänlig hälsning

Malin Regardt
Leg. Arbetsterapeut

Läs mer ...

Vi ska adoptera ett syskonpar från Taiwan där yngsta barnet i nuläget går hos arbetsterapeut och får viss finmotorisk träning[…]

Fråga:
Vi ska adoptera ett syskonpar från Taiwan där yngsta barnet i nuläget går hos arbetsterapeut och får viss finmotorisk träning och även en del begreppslekar. Hon är 2,5 år och har varit väldigt understimulerad första 1,5 året. Vi bor utanför Stockholm och jag funderar vart man vänder sig här för att få kontakt med arbetsterapeut. Även fundersam vem som tar hand om sånt här när det är i första hand lättare försening det handlar om?

Svar:
Detta låter inte som ett barn som behöver bli inskrivet i habiliteringen. Man kan ta kontakt med BUMM (Barn och ungdomsmedicinska mottagningar) som skriver remiss till arbetsterapeut på Astrid Lindgrens barnsjukhus för bedömning och träningsråd. Där kan man dock inte ge längre träningsbehandling utan träffar bara barnet ett par gånger. Annars kanske detta är ett barn som ska ha en lekotekskontakt. Detta kan man även få via barnläkare på BUMM.

Med vänlig hälsning

Maud Hagberg
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Vad är målet med arbetsterapi?

Fråga:

Vad är målet med arbetsterapi?

Svar:

Arbetsterapi är till för dig som har eller riskerar att få svårt att klara dina aktiviteter i din vardag, arbete eller fritidssysselsättning som en följd av sjukdom eller funktionsnedsättning. Målet utgår från dina behov så att du ska kunna komma tillbaka till en fungerande vardag och ett så aktivt liv som möjligt.
Vill du veta mer om arbetsterapi och hur det kan omsättas för olika målgrupper finns en broschyr som kan laddas ner från vår webbplats.

Med vänlig hälsning

Christina Lundqvist
Utvecklingschef, samordnare professionsfrågor,
leg arbetsterapeut, specialistarbetsterapeut

Läs mer ...