Author Archive

Vad finns det för hjälp att få med studier på högskolenivå om man har en ADD-diagnos?

Fråga:
Vad finns det för hjälp att få med studier på högskolenivå om man har en ADD-diagnos?

Svar:
I Sverige ska studenter med funktionsnedsättning ha samma möjligheter att läsa på högskolan som andra studenter. Varje Universitet/Högskola ska därför erbjuda särskilt pedagogiskt stöd. Vilka stödåtgärder som finns att tillgå kan skifta för lärosäte till lärosäte. Min rekommendation är att ta kontakt med den skola du vill studera vid och höra vad de har att erbjuda. Information om att studera med funktionsnedsättning ska finnas på respektive skolas hemsida. Ofta behöver man kunna styrka sin funktionsnedsättning genom ett intyg.

Med vänlig hälsning

Sofia Ringvall
Leg arbetsterapeut

 

Läs mer ...

Jag undrar om det finns någon hjälp man kan få om man är ovanligt lång, till exempel bostadsanpassningsbidrag eller liknande? […]

Fråga:
Jag undrar om det finns någon hjälp man kan få om man är ovanligt lång, till exempel bostadsanpassningsbidrag eller liknande? Jag jobbar inom IT, är 205-208 cm lång och har ADHD/ADD (tar medicin dagligen). Det största problemet är att inget är anpassat för min längd vilket gör att jag alltid står, sitter och ligger fel vad jag än gör.

Både rygg och nacke hade mått mycket bättre om hela köket varit 5-10 cm högre upp eftersom jag då kunnat stå rak i ryggen. Även “normala” bord och stolar (i både kök och arbetsrum) är för låga för att jag ska kunna sitta på ett sätt som inte belastar kroppen fel.

Jag har ställt liknande frågor tidigare (dock inte till en arbetsterapeut) men får alltid samma svar: Du får anpassa livet efter din längd. Köp höj och sänkbart bord/kök, det finns specialanpassade stolar och möbler, du behöver träna och röra på dig mer, ut och gå och så vidare.

Jag sitter stilla stora delar av dagen på grund av jobbet och äter dåligt på grund av medicinen (har testat olika) vilket leder till att jag ofta är trött/orkeslös. Som det ser ut just nu är det, på grund av bland annat ADHDn, en omöjlighet att komma iväg och träna.

Det finns specialanpassade möbler för längre men prisskillnaden är enorm, en “normallång” människa kan gå in på Ikea och köpa vilket bord eller vilka stolar som helst för det pris dom har råd med. Ett höj och sänkbart bord kostar cirka fyra gånger mer än ett vanligt bord och priset på ett höj och sänkbart/extra högt kök vågar jag inte ens tänka på.

Svar:

För en lång person, likväl som för en kortvuxen, kan man söka bostadsanpassningsbidrag för att anpassa fasta funktioner i bostaden. Kan tänka mig att det kan vara lämpligt att höja köksbänk/spis och kanske även toalettstolen och handfat. För att genomföra detta så behöver du ett intyg som styrker ditt behov. Detta kan du begära av din arbetsterapeut.

När det gäller lämpliga möbler så är det inte så vanligt att man kan få bidrag till detta numera. I de flesta kommuner och regioner är detta eget ansvar att införskaffa. Men det betyder ju inte att man inte kan få goda råd!

Jag kan tänka mig att du kan vara hjälpt av en höj- och sänkbar arbetsstol. Finns relativt billiga på många kontorsaffärer men även på till exempel IKEA.
Man kan få hjälp eller råd angående förhöjningsben till sitt köksbord/matbord som är lämpliga utifrån hur bordsbenen ser ut. Tänk på att det ska vara stadigt så att det inte kan vicka.

Sängar och sovmiljö är också viktigt att tänka på. Det är så individuellt och man får prova sig fram vilken hårdhetsgrad som är passande. Även här behöver du säkert ha extra höga ben till sängen. Finns att köpa på alla ställen som säljer sängar. Men det kanske inte är tillräckligt högt ändå. Då får du prata med din arbetsterapeut om förhöjningsben till denna.

Sedan när det gäller arbetsställningar både på arbetsplatsen och i hemmet kan arbetsterapeuten hjälpa till med råd och tips på bra och ergonomiskt riktiga och energibesparande  arbetssätt.

Mina synpunkter ovan är bara generella  och jag rekommenderar att du tar kontakt med en arbetsterapeut på din hälsocentral som kan ge dig individuellt utformade råd och hjälp.

Lycka till!

Med vänlig hälsning

Karin Granbom
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Jag är anhörig till en vuxen son med atypisk autism som har stora problem med stress, ångest samt sömnbesvär. Jag tror han skulle vara betjänt av att komma till någon som kan hjälpa honom med tekniker för att bättre slappna av.[…]

Fråga:

Jag är anhörig till en vuxen son med atypisk autism som har stora problem med stress, ångest samt sömnbesvär. Jag tror han skulle vara betjänt av att komma till någon som kan hjälpa honom med tekniker för att bättre slappna av. Kan en arbetsterapeut hjälpa till med detta?

Svar:

Är det specifika avslappningstekniker din son önskar lära sig är min rekommendation att han vänder sig till en fysioterapeut. En arbetsterapeut kan självklart även vara behjälplig med att, till exempel, tillsammans med din son göra en kartläggning över vardagens aktiviteter och genom denna hitta strategier för en bättre aktivitetsbalans eller se om aktiviteter kan utföras på ett annat sätt för minska stress och ångest. Vidare kan han höra med arbetsterapeuten om det finns möjlighet att få tyngdtäcke förskrivet (som hjälpmedel) där ni bor. Ni kan läsa och få mer information om tyngdtäcken på internet.

Med vänlig hälsning
Sofia Ringvall
Leg arbetsterapeut

 

Läs mer ...

Ansöker om bostadsanpassningsbidrag för att bygga dusch och toalett på mellanvåningen. Huset har toalett på övervåningen och dusch i källaren.[…]

Fråga:
Ansöker om bostadsanpassningsbidrag för att bygga dusch och toalett på mellanvåningen. Huset har toalett på övervåningen och dusch i källaren. Trapporna är trånga och branta. Jag är överviktigt men kämpar med viktminskning. Mina båda knän borde opereras. Har ramlat två gånger i trappan. Använder käppar inne och ute. Min arbetsterapeuts bedömning går stick i stäv med min egen uppfattning. Frånsett mina knän så ska en starroperation göras på båda ögonen. Jag är 81 år. I intyget står det att jag klarar trappan upp till övervåningen och ner genom att ta ett trappsteg i taget och hålla mig i trappräckena Jag klarade alltså båda trapporna vid bedömningstillfället. En gång går väl bra, men när jag blir kissnödig några gånger under dagtid använder jag en potta.  Intyget är jag inte nöjd med, fallrisken är stor. Hur får jag rätsida på mitt problem?

Svar:
Om du inte är nöjd med ditt intyg kan du alltid be att få en ”second opinion”, att någon annan också gör sin bedömning. Intyg kan skrivas av arbetsterapeut, läkare eller annan behörig personal.
Vad jag förstår så är arbetsterapeutens intyg i sig korrekt, vid bedömningen klarade du det som intygas. Dock kan det vara bra med flera bedömningstillfällen eftersom man kan ha bra och dåliga dagar. Det är också viktigt att väga in dina eventuella operationer, när de ska ske och förväntat resultat ifrån dem. Till exempel så är nedsatt syn en av de vanligaste orsakerna till fall, fallrisken kan komma att minska betydligt när du genomfört dina starr operationer.

Med vänlig hälsning
Åsa Larsson Ranada
Med Dr, leg arbetsterapeut, Universitetslektor, avdelningschef

Läs mer ...

Jag har ADD med atypiska drag (autistiska) och undrar vad jag ska tänka på vid anställning?[…]

Fråga:

Jag har ADD med atypiska drag (autistiska) och undrar vad jag ska tänka på vid anställning? Jag har aldrig klarat av heltidsarbete och blir uttråkad fort samt är mycket stresskänslig. Vet inte vad jag ska säga till arbetsgivaren, har ej påbörjat arbetet ännu.

Svar:

Hur förutsättningarna ska se ut i en arbetssituation varierar stort mellan personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Generellt utifrån diagnoserna du nämner kan en tydlig avgränsad arbetsbeskrivning med möjlighet till varierande arbetsuppgifter vara bra utgångspunkter.

Du skriver att du aldrig klarat av heltidsarbete. Om tjänsten du ska påbörja nu är på heltid kan du prata med din läkare/behandlande kontakt om ett alternativ skulle kunna vara att ansöka om deltids aktivitets-/sjukersättning för att möjliggöra tid för återhämtning. Detta för att skapa förutsättningar att orka med ett arbete över tid.

En del personer upplever det svårt att säga till en ny arbetsgivare att man har en neuropsykiatriska diagnos och vad det innebär. Jag brukar då rekommendera att framhålla på vilket sätt arbetet behöver läggas upp för att fungera som bäst. Till exempel: “Jag fungerar bäst om arbetsuppgifterna är tydligt avgränsade och varierande”, istället för att säga: ”Jag har låg uthållighet.” I dokumentationen från din NP-utredning kan du eventuellt hitta information om just dina behov och förutsättningar.

Lycka till med din nya anställning!
Med vänlig hälsning

Sofia Ringvall
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Jag är sjukskriven på grund av okänd smärta, går också på utredning om inkontinens. Har provat olika läkemedel utan resultat.[…]

Fråga:
Jag är sjukskriven på grund av okänd smärta, går också på utredning om inkontinens. Har provat olika läkemedel utan resultat. Min läkare har bokat in mig för en tid hos psykiater, men jag är osäker på om det är rätt för mig. Jag har smärtor i kroppen, benen, axel, nacken och hela ryggen, svårt att sova på kvällen och problem med inkontinens. Det känns som att min läkare inte tror att jag är frisk i huvudet.
Är det rätt att träffa en psykiater?

Svar:

Då det har gått en tid sedan din fråga kommit in så har det förmodligen hänt olika saker i ditt liv redan men jag vill gärna skriva ett kort svar om långvarig smärta. Då det uppstår smärta i vår kropp kan detta ha många olika orsaker som man inte alltid kan förklara. När smärtan varat i mer än tre månader brukar den betecknas som långvarig och då kan den ursprungliga skadan ha läkt men smärtan i sig kan fortsätta.
Det är nu som det blir konsekvenser på olika sätt i våra liv, våra tankar och våra känslor i förhållande till smärtan gör att konsekvenserna ser olika ut i vår vardag. Vi kan undvika saker/aktiviteter, vi kan fortsätta göra allt det där vi gjorde förr trots ökad smärta och vi kan helt och hållet förneka smärtan. Vårt mående påverkas i hög grad, vi kan bli ledsna, arga, uppgivna.  Oavsett vilket sätt vi hanterar smärtan på så påverkar det oss och den sammantagna upplevelsen av tankar, känslor och smärta är den totala smärta som vi känner. Det här innebär att man för att må bättre ibland behöver ta till andra vägar som att möta en psykiater,. Din läkare säger inte att hen tror att du inte är frisk i huvudet hen säger bara att hen tar din smärta på allvar och försöker se den ur olika aspekter.

Med vänlig hälsning

Marita Rydå
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Vad innebär en “rehabiliteringsbedömning” och behövs det remiss för det? […]

Fråga:

En anhörig har tidigare diagnostiserats med EDS-HT III, men då hen skulle förnya läkarintyget ändrade läkaren diagnos till Myalgi, Överrörlighet med mera. Läkaren skrev sedan till Försäkringskassan att hen bör göra en rehabiliteringsbedömning, men remitterade ej vidare till sjukgymnast eller arbetsterapeut. Läkaren informerade inte heller om detta under min anhörigas besök. Läkaren har nu slutat och min anhöriga har tappat förtroendet för sin vårdcentral, men har samtidigt på grund av smärta svårt att ta tag i sin situation och boka ny tid/genomföra ny läkarundersökning.

Min fråga är således: Vad innebär en “rehabiliteringsbedömning” och behövs det remiss för det?

Svar:

Jag vet inte riktigt vad läkaren menade med “rehabiliteringsbedömning”. Det kan innebära att man kommer till en rehabklinik och där genomgår en utredning utifrån smärtan för att se vilka konsekvenserna av smärtan som finns i vardagen. Där kan man också göra en bedömning av individens vilja och motivation att delta i en smärtrehabilitering. Ett annat antagande är att en “rehabiliteringsbedömning” är en utredning av individens arbetsförmåga, detta görs vid särskilda kliniker av personal utbildad att göra detta.

För att träffa en arbetsterapeut behövs ingen remiss utan man kan själv boka in ett besök.

Med vänlig hälsning

Marita Rydå
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Har efter MR-röntgen en konstaterad spinal stenos i nackryggen. Känner att jag nog skulle bli bättre med en avlastningskudde[…]

Fråga

Har efter MR-röntgen en konstaterad spinal stenos i nackryggen. Känner att jag nog skulle bli bättre med en avlastningskudde för nacken för att få bättre sömn, slippa tryck i huvudet och smärta. Kan en arbetsterapeut hjälpa mig att prova ut ett sådant hjälpmedel eller måste jag själv försöka köpa en kudde på vinst och förlust?

Svar

Det är väldigt olika hur möjligheter att förskriva och prova ut exempelvis nackkuddar ser ut. Det beror på landstingens olika avtal kring vilka produkter som är förskrivbara hjälpmedel. Tipset är att ändå vända sig till en arbetsterapeut i primärvården och ställa frågan direkt till verksamheten så får de svara om det är möjligt eller ej.

Med vänlig hälsning

Christina Lundqvist
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

min mamma har osteoporos kan hon få hjälp med en stol eller liknande?

Fråga

Min mamma har osteoporos kan hon få hjälp med en stol eller liknande?

Svar

Jag tolkar denna fråga som att det handlar om en arbetsstol som hjälpmedel? Om man har rätt att få en arbetsstol beror på det lokala regelverket för hjälpmedel i landstinget/kommunen och vilka produkter som respektive landsting har upphandlat.

Kontakta arbetsterapeuten i primärvården och ställ frågan, de kan det lokala regelverket för just din kommun. Det är också möjligt att arbetsterapeuten kan ge råd om produkter som man kan köpa själv som underlättar.

Med vänlig hälsning

Christina Lundqvist
Leg. arbetsterapeut

 

Läs mer ...

Vi har ansökt om bostadsanpassning hos våran kommun […]

Fråga
Vi har ansökt om bostadsanpassning hos våran kommun. Det gäller utbytte av ett staket som gränsar mot en större bäck. Vi har ansökt om ett annat staket av nöt samt plantering av en häck. Detta för att vår extremt snabba och klättringsbenägna dotter på 4 år med svår autism inte ska lyckas att klättra över och i värsta fall drunkna i bäcken. Vi ser det som en otroligt nödvändig säkerhetsåtgärd som också kan lugna våra hjärtan en aning. Vi har som sagt skickat in handlingarna som nu kommit tillbaka för att kommun vill ha kompletterande uppgifter. En leg. arbetsterapeut måste skriftligen göra sin bedömning om detta är nödvändigt och rätt åtgärder. Kommun bistår inte med en sådan. Hur kan vi få hjälp med detta på ett snabbt sätt?

Svar
När det gäller bostadsanpassningar så behövs det nästan alltid ett intyg från en arbetsterapeut som intygar funktionshindrets art samt hur boendemiljön kan inverka negativt på det dagliga livet. Anpassningar kan göras för ökad tillgänglighet som är vanligast men även som en skyddande åtgärd. Den egna tomten brukar inräknas i boendet. Däremot inte fritidshus med tomt – det brukar man få bekosta själv. Arbetsterapeuten brukar alltid göra ett hembesök för att kunna få en uppfattning om miljön som behöver anpassas. Jag vet inte var ni bor, men en 4-åring med diagnosen autism brukar vara inskriven på ett habiliteringscenter och där finns det arbetsterapeuter. Annars kan man få kontakt med arbetsterapeut i primärvården men de är inte alltid så insatta i barn och deras problematik. Ni borde kunna få hjälp någonstans ifrån. Jag förstår att det nu kanske känns lite akut just under sommaren och då har ju också många semester. Ibland kan de i kommunen som ansvarar för bostadsanpassningen kanske påbörja ärendet och låta intyget komma in lite senare.

Med vänliga hälsningar
Maude Hagberg
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...