Archive for the ‘Annat’ Category

Vad är målet med arbetsterapi?

Fråga:

Vad är målet med arbetsterapi?

Svar:

Arbetsterapi är till för dig som har eller riskerar att få svårt att klara dina aktiviteter i din vardag, arbete eller fritidssysselsättning som en följd av sjukdom eller funktionsnedsättning. Målet utgår från dina behov så att du ska kunna komma tillbaka till en fungerande vardag och ett så aktivt liv som möjligt.
Vill du veta mer om arbetsterapi och hur det kan omsättas för olika målgrupper finns en broschyr som kan laddas ner från vår webbplats.

Med vänlig hälsning

Christina Lundqvist
Utvecklingschef, samordnare professionsfrågor,
leg arbetsterapeut, specialistarbetsterapeut

Läs mer ...

Jag undrar om det finns någon hjälp man kan få om man är ovanligt lång, till exempel bostadsanpassningsbidrag eller liknande? […]

Fråga:
Jag undrar om det finns någon hjälp man kan få om man är ovanligt lång, till exempel bostadsanpassningsbidrag eller liknande? Jag jobbar inom IT, är 205-208 cm lång och har ADHD/ADD (tar medicin dagligen). Det största problemet är att inget är anpassat för min längd vilket gör att jag alltid står, sitter och ligger fel vad jag än gör.

Både rygg och nacke hade mått mycket bättre om hela köket varit 5-10 cm högre upp eftersom jag då kunnat stå rak i ryggen. Även “normala” bord och stolar (i både kök och arbetsrum) är för låga för att jag ska kunna sitta på ett sätt som inte belastar kroppen fel.

Jag har ställt liknande frågor tidigare (dock inte till en arbetsterapeut) men får alltid samma svar: Du får anpassa livet efter din längd. Köp höj och sänkbart bord/kök, det finns specialanpassade stolar och möbler, du behöver träna och röra på dig mer, ut och gå och så vidare.

Jag sitter stilla stora delar av dagen på grund av jobbet och äter dåligt på grund av medicinen (har testat olika) vilket leder till att jag ofta är trött/orkeslös. Som det ser ut just nu är det, på grund av bland annat ADHDn, en omöjlighet att komma iväg och träna.

Det finns specialanpassade möbler för längre men prisskillnaden är enorm, en “normallång” människa kan gå in på Ikea och köpa vilket bord eller vilka stolar som helst för det pris dom har råd med. Ett höj och sänkbart bord kostar cirka fyra gånger mer än ett vanligt bord och priset på ett höj och sänkbart/extra högt kök vågar jag inte ens tänka på.

Svar:

För en lång person, likväl som för en kortvuxen, kan man söka bostadsanpassningsbidrag för att anpassa fasta funktioner i bostaden. Kan tänka mig att det kan vara lämpligt att höja köksbänk/spis och kanske även toalettstolen och handfat. För att genomföra detta så behöver du ett intyg som styrker ditt behov. Detta kan du begära av din arbetsterapeut.

När det gäller lämpliga möbler så är det inte så vanligt att man kan få bidrag till detta numera. I de flesta kommuner och regioner är detta eget ansvar att införskaffa. Men det betyder ju inte att man inte kan få goda råd!

Jag kan tänka mig att du kan vara hjälpt av en höj- och sänkbar arbetsstol. Finns relativt billiga på många kontorsaffärer men även på till exempel IKEA.
Man kan få hjälp eller råd angående förhöjningsben till sitt köksbord/matbord som är lämpliga utifrån hur bordsbenen ser ut. Tänk på att det ska vara stadigt så att det inte kan vicka.

Sängar och sovmiljö är också viktigt att tänka på. Det är så individuellt och man får prova sig fram vilken hårdhetsgrad som är passande. Även här behöver du säkert ha extra höga ben till sängen. Finns att köpa på alla ställen som säljer sängar. Men det kanske inte är tillräckligt högt ändå. Då får du prata med din arbetsterapeut om förhöjningsben till denna.

Sedan när det gäller arbetsställningar både på arbetsplatsen och i hemmet kan arbetsterapeuten hjälpa till med råd och tips på bra och ergonomiskt riktiga och energibesparande  arbetssätt.

Mina synpunkter ovan är bara generella  och jag rekommenderar att du tar kontakt med en arbetsterapeut på din hälsocentral som kan ge dig individuellt utformade råd och hjälp.

Lycka till!

Med vänlig hälsning

Karin Granbom
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Jag är sjukskriven på grund av okänd smärta, går också på utredning om inkontinens. Har provat olika läkemedel utan resultat.[…]

Fråga:
Jag är sjukskriven på grund av okänd smärta, går också på utredning om inkontinens. Har provat olika läkemedel utan resultat. Min läkare har bokat in mig för en tid hos psykiater, men jag är osäker på om det är rätt för mig. Jag har smärtor i kroppen, benen, axel, nacken och hela ryggen, svårt att sova på kvällen och problem med inkontinens. Det känns som att min läkare inte tror att jag är frisk i huvudet.
Är det rätt att träffa en psykiater?

Svar:

Då det har gått en tid sedan din fråga kommit in så har det förmodligen hänt olika saker i ditt liv redan men jag vill gärna skriva ett kort svar om långvarig smärta. Då det uppstår smärta i vår kropp kan detta ha många olika orsaker som man inte alltid kan förklara. När smärtan varat i mer än tre månader brukar den betecknas som långvarig och då kan den ursprungliga skadan ha läkt men smärtan i sig kan fortsätta.
Det är nu som det blir konsekvenser på olika sätt i våra liv, våra tankar och våra känslor i förhållande till smärtan gör att konsekvenserna ser olika ut i vår vardag. Vi kan undvika saker/aktiviteter, vi kan fortsätta göra allt det där vi gjorde förr trots ökad smärta och vi kan helt och hållet förneka smärtan. Vårt mående påverkas i hög grad, vi kan bli ledsna, arga, uppgivna.  Oavsett vilket sätt vi hanterar smärtan på så påverkar det oss och den sammantagna upplevelsen av tankar, känslor och smärta är den totala smärta som vi känner. Det här innebär att man för att må bättre ibland behöver ta till andra vägar som att möta en psykiater,. Din läkare säger inte att hen tror att du inte är frisk i huvudet hen säger bara att hen tar din smärta på allvar och försöker se den ur olika aspekter.

Med vänlig hälsning

Marita Rydå
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Vilka hjälpmedel finns för rörelsehindrade? Jag har fått besked att Voice express talsyntes rösthjälpmedel […]

Fråga
Vilka hjälpmedel finns för rörelsehindrade? Jag har fått besked att Voice express talsyntes rösthjälpmedel, ej fås från 1 maj förra året. Jag kan ej använda armar så är i behov av röststyrd dator för att skriva. Studerar språk samt skriver mycket dikter samt böcker och vill gärna kunna skicka mejl etc. Nu måste assistent göra allt.

Svar
Kommunikationshjälpmedel som Voice express är ett exempel på ett hjälpmedel som på det flesta platser i Sverige provas ut på en hjälpmedelscentral eller dataresurscenter eller liknande. Alla regioner/landsting/kommuner har egna riktlinjer och vilka produkter man kan få är därför lite olika på olika ställen. Till exempel kan man få Voice express utprovat som hjälpmedel i Norrbotten där jag arbetar.

För att få ett bra hjälpmedel utprovat som ersättning för att man inte kan skriva själv med händerna så finns flera tänkbara alternativ. Man kan styra ett tangentbord med exempelvis hakan, munnen, ögonstyrning eller kanske en röststyrd programvara till en dator är det bästa. Sen beror det helt på till vilken produkt den ska kopplas ihop med.

Det jag vill förmedla är att det behövs en noggrann utredning av en hjälpmedelskonsulent där du bor för att få detta till att fungera bra. Man måste också få hjälp och råd att trimma in grejerna så att det blir riktigt bra för just dig.

En remiss till en hjälpmedelscentral får du via din distriktsarbetsterapeut eller kommunala arbetsterapeut som du tillhör. Vänd dig dit för att få hjälp.

Med vänliga hälsningar
Karin Granbom
Medicinskt ansvarig för rehabilitering/hjälpmedelssamordnare

Läs mer ...

Jag undrar hur det är att jobba som arbetsterapeut med mer inriktning på barn? […]

Fråga:

Jag undrar hur det är att jobba som arbetsterapeut med mer inriktning på barn? Vad är positivt/negativt? Är det tungt psykiskt eller är det givande?
Sedan undrar jag om man själv kan ha psykiska besvär (lindriga som t.ex. depression) och vara arbetsterapeut?
Och sist men inte minst, är arbetsterapeut ett stressigt yrke?

Svar:

Du hade tre frågor som jag ska försöka besvara. Den första frågan är hur det är att arbeta med barn som arbetsterapeut.

Jag kan bara svara utifrån mina egna erfarenheter. Jag arbetar på ett akutsjukhus och trivs mycket bra med mitt arbete. Det är omväxlande och ofta givande eftersom de flesta av barnen man träffar gör framsteg och blir bättre. Ibland går det dock inte så bra, det händer att barn dör eller att de inte går framåt. När man arbetar med barn arbetar man även med deras föräldrar – vi kallar det att vi arbetar familjecentrerat. Detta är oftast bara positivt, föräldrarna är en viktig resurs och stöd för sina barn. Men föräldrar är olika och har olika förutsättningar att stötta sina barn. Om det handlar om ett akut insjuknande eller en akut skada är de flesta i en svår kris eller chocktillstånd och detta måste vi hantera. Om man tycker om barn så tror jag att man tycker mycket om att arbeta med barn. Det kan vara svårt ibland, men då tycker jag att man ska be om handledning. Vi som arbetar med barn tycker ofta att de i sjukvården vi arbetar tillsammans med har en god förståelse för vad vi som arbetsterapeuter gör, vilket är viktigt på ett professionellt plan.

Din andra fråga handlar om det går att arbeta som arbetsterapeut om man ibland har depression. Jag tycker egentligen inte att det borde vara något problem. Men det kan ju bero på hur depressionen tar sig uttryck, och hur mycket den påverkar det dagliga livet. Vi måste ju kunna utbilda oss och arbeta även om vi har en mer eller mindre kronisk sjukdom. Det gäller att kunna hålla isär det privata och det professionella och ta hand om sig själv.

Tredje frågan är om det är ett stressigt arbete att vara arbetsterapeut.

På den frågan måste jag svara att det beror nog på med vad och var man jobbar samt om man lätt blir uppstressad. I dagens arbetsmarknad förefaller det som om allt blir stressigare hela tiden. Jag tror dock att det handlar mycket om hur man hanterar stress. Det är viktigt att man har redskap för hur man strukturerar sin dag, lär sig säga nej och kanske försöker lära sig göra rätt saker. Det innebär att man arbetar effektivt – inte för att man ska kunna göra ännu mer utan för att man ska kunna hinna med. Själv upplever jag att ibland kan man nästan gå in i ett flow när det är mycket att göra. Det som blir ett problem är när man inte har kontroll över arbetsbelastningen.

Jag vet inte om dessa svar har gjort det lättare för dig. Arbetsterapeut är ett trevligt yrke som borde ha framtiden för sig. Lycka till!

Med vänlig hälsning

Maud Hagberg
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Jag undrar lite över varför det kan bli aktuellt med en toalettförhöjning […]

Fråga
Jag undrar lite över varför det kan bli aktuellt med en toalettförhöjning och vad man bör tänka på med en sådan, till exempel sittandet? Då en närstående kommer få den installerad hos sig.

Svar
En förhöjning till toalettstolen kan en person bli rekommenderad när man har svårt att resa sig upp från sittande ställning, ibland också att sätta sig ner. Det kan vara aktuellt vid besvär i höfter och knän eller rygg och ofta i samband med plastikoperationer. En annan vanlig anledning är muskelsvaghet i låren. En förhöjning lindrar smärtan i samband med att resa sig upp eller sätta sig ner eller av att bara att sitta högre. Det man kan tänka på är att förhöjningen ska vara inställd i “rätt” höjd, det vill säga anpassad efter personens längd. Man ska nå ner med fötterna i golvet och inte sitta och dingla med fötterna. Måste man ha en högre höjd på grund av exempelvis uttalad muskelsvaghet så bör sitsen istället vara svagt framåtlutad för att man fortfarande ska ha fötterna i golvet. Hoppas du fick svar på dina funderingar!

Med vänliga hälsningar
Karin Granbom
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Min pappa, 87 år, genomgick för cirka 2 år sedan en by-pass operation, har kol och glömmer väldigt lätt. […]

Fråga
Min pappa, 87 år, genomgick för cirka 2 år sedan en by-pass operation, har kol och glömmer väldigt lätt.
Han går gärna ut och går, men orkar mindre och mindre och skulle därför behöva en elmoped. Tyvärr vill inte hans husläkare skriva en remiss till en arbetsterapeut då hon tvivlar på mins pappas förmåga att klara av en elmoped. Är detta verkligen rätt?

Svar
När det gäller förskrivning av elrullstol och elmoped kan lokala rutiner för hjälpmedelsverksamheten skilja sig åt mellan landstingen. Det gör det svårt att besvara hur gången för själva hjälpmedelsförskrivningen är i din pappas fall och vilken roll husläkaren respektive arbetsterapeuten har för ordination. Men huvudprincipen när det gäller arbetsterapi är att man inte behöver någon remiss till arbetsterapeut i primärvård eller i kommunal hälso- och sjukvård. Det gör att han själv eller du som närstående direkt kan kontakta arbetsterapeuten för en bedömning för hur han lättare ska kunna komma ut, inklusive behovet av elmoped.

Med vänliga hälsningar
Christina Lundqvist
Leg. arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi  och professionsutvecklare, FSA

Läs mer ...

Jag är ny anställd som personlig assistent hos en brukare som använder “returner” […]

Fråga
Jag är ny anställd som personlig assistent hos en brukare som använder “returner” överflyttningshjälpmedel. Där har jag inte fått information på vilka risker som finns av användning av detta. Personalen vet inget om det heller, endast om det händer något så ska man kontakta chefen. Men jag undrar innan det händer en olycka vad ska man tänka på? Och vilka risker kan finnas av detta hjälpmedel?

Svar
Den hälso- och sjukvårdspersonal som förskriver ett förflyttningshjälpmedel (oftast en arbetsterapeut eller sjukgymnast) ska vid utprovningen instruera och informera brukare och personal om hur man på ett säkert sätt använder sitt hjälpmedel. Om det finns för stora risker med ett hjälpmedel kan man inte alls förskriva och lämna kvar det hos brukaren utan får gå vidare med att prova ett annat, ännu säkrare hjälpmedel som tex en stålyft som har ett lyftband bakom stussen.

En Returner används för att underlätta för brukaren att flytta över från ex.vis sängen till sin rullstol eller till toalettstolen med mera. För att använda ett sådant överflyttningshjälpmedel så måste man kunna stödja på sina ben och hålla fast sig i handtaget. Det är oftast ett mycket säkrare sätt att flytta över på grund av att fötterna får hjälp att ”snurra runt” och man minskar på snubbelrisken.

När en brukare har använt sitt hjälpmedel ett längre tag och personal byts ut så är det arbetsgivarens ansvar att se till att du som personlig assistent har den utbildning och den kunskap som behövs för att sköta detta jobb. Man kan också be att få en uppföljning av den förskrivare som provat ut hjälpmedlet. Men i första hand så ska du gå till din närmaste chef och be om detta.

Hälsningar
Karin Granbom
Leg arbetsterapeut, hjälpmedelskonsulent

Läs mer ...

Jag undrar vad en arbetsterapeut kan göra för en patient som har opererat höftleden?

Fråga
Jag undrar vad en arbetsterapeut kan göra för en patient som har opererat höftleden?

Svar
Det beror på vilken operationsmetod som har utförts samt vilka restriktioner som operatören har gett. Detta anges vanligen i journalen. Utifrån dessa restriktioner gör arbetsterapeuten bedömning av aktivitetsförmåga och anpassar åtgärderna utifrån patientens önskemål om mål. Det finns åtgärder som vanligen förekommer. För att undvika att skada på grund av exempelvis fall eller för att undvika smärta vid utförandet av olika aktiviteter finns vissa åtgärder som vanligen förekommer efter en höftfraktur. För att klara av toalettbesök brukar en fristående toalettförhöjning förskrivas som tiltas (högre i bak kant), för att kunna duscha under säkra former kan en hög duschpall eller stol användas. Kildyna kan behövas för att lättare komma upp från sittande till stående. Att träna att utföra P-ADL förekommer vanligtvis på sjukvårdsavdelningen efter operationen och då tränas teknik att ta på kläder på nedre extremiteter med hjälp av olika hjälpmedel samt att klara av att gå på toaletten och sköta sin hygien. Förflyttning tränas både med arbetsterapeut och sjukgymnast och gånghjälpmedel är ofta nödvändigt för att förhindra fall och undvika belastning. Arbetsterapeuten kan även närvara vid vårdplanering där man har som uppgift att informera om resultatet av bedömningar och åtgärder som gjorts.

Med vänlig hälsning
Erika Andersson
Gästadjunkt, Leg. Arbetsterapeut
Arbetsterapeutprogrammet
Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier
Hälsouniversitetet
Linköpings Universitet

Läs mer ...

Finns det dubbdäck till rollatorn?

Fråga
Finns det dubbdäck till rollatorn?

Svar
Mig veterligen så finns det inga dubbdäck till rollatorer. Detta på grund av att det inte skulle gå att gå in någonstans utan att förstöra golvet och det blir väldigt halkigt också på ett hårt underlag. Rollatorn är ämnad att användas både inne och ute och det är så de allra flesta använder den. Ett riktigt grovmönstrat däck blir tyvärr också trögrullat (jämför med cykeldäck). Däremot så är det stor efterfrågan på en stadig och lite tyngre rollator med större hjul där det är vinterföre. Dessa styr bättre i nysnö och slask, tar sig genom snödrivor och tar trottoarkanter bättre.

Med vänliga hälsningar
Karin Granbom

Leg arbetsterapeut, hjälpmedelskonsulent

Läs mer ...