Archive for the ‘Annat’ Category

Min svärmor har gått bort och jag undrar […]

Fråga
Min svärmor har gått bort och jag undrar vad jag ska göra med hennes rollator. Den ser väldigt fin och ny ut.

Svar
Rollatorn  ska du gärna återlämna till den verksamhet som har förskrivit den och provat ut den. Hjälpmedelscentralen är bra på att återanvända det mesta möjliga. Det troligaste är att det är en vårdcentral eller kommunrehabilitering som har provat ut den men det beror på hur det fungerar på den ort där din svärmor bodde. Om du inte vet säkert så tycker jag att du ska ringa till arbetsterapeuten på svärmors närmaste vårdcentral för att fråga.

Med vänliga hälsningar
Karin Granbom

Leg arbetsterapeut, hjälpmedelskonsulent

Läs mer ...

När började kommun och landsting att ha ansvaret över att hjälpmedel blev utprovade […]

Fråga
När började kommun och landsting att ha ansvaret över att hjälpmedel blev utprovade och förskrivna och vem hade ansvaret?

Svar
Skyldigheten att tillhandahålla hjälpmedel blev inskrivet i hälso- och sjukvårdslagen i samband med regeringens LSS proposition 1992/93:159. Denna började gälla from 1 januari 1994.  Före detta hade hälso- och sjukvårdshuvudmännen tillhandahållit hjälpmedel i enlighet med Handikappinsitutets regelverk.

Om man vill veta mera om detta står det mycket skrivet i ovan nämnda proposition.

Med vänliga hälsningar
Karin Granbom
Leg. arbetsterapeut, hjälpmedelskonsulent

Läs mer ...

Hur kan arbetsterapeuten arbeta inom palliativ vård, förutom med hjälpmedelsbiten?

Fråga
Hur kan arbetsterapeuten arbeta inom palliativ vård, förutom med hjälpmedelsbiten?

Svar
För palliativa patienter finns arbetsterapeuter att tillgå inom primärvården och numera också ganska ofta knutna till palliativa vårdteam. Målet är att underlätta allt som har med omvårdnaden och förutsättningar för att kunna vara i sitt hem under återstoden av sitt liv och att kunna leva ett så aktivt och socialt delaktigt liv som man själv önskar.

Detta innebär mycket ofta att ge råd och stöd till patient, anhöriga och personal om alla frågor som kan vara aktuella för att kunna vistas i sitt hem och utföra aktiviteter som patienten vill göra och vara delaktig i. Man samtalar och guidar patienten till att göra viktiga prioriteringar för att orka med det man upplever som absolut viktigast med tanke på den ork och smärtnivå och möjlighet till att färdas med mera.

I palliativ vård liksom i all arbetsterapeutisk behandling utgår man från varje individs specifika problemställning och önskemål och löser problemen i den prioriteringsordning som patienten önskar eller som situationen kräver. När det då gäller specifikt palliativ vård så är det mycket bra att arbeta i team för att minimera antalet vårdgivare som besöker personen dagligdags.

Det rör sig dock väldigt ofta om frågor som har med personliga tekniska hjälpmedel eller anpassning av bostadsmiljön att göra och många patienter och deras närmaste familj måste få känna sig trygga med att om dom behöver fråga om vad man kan få hjälp med och hur det går till så ska man självklart veta vart man ska vända sig för att få svar. Därför är den här informationen om vilka möjligheter till hjälp som finns i din kommun så viktig.

Med vänliga hälsningar
Karin Granbom
Leg arbetsterapeut, hjälpmedelskonsulent

Läs mer ...

Vilket kartläggningsinstrument är lämpligt inom LSS-verksamheten, daglig verksamhet?

Fråga
Vilket kartläggningsinstrument är lämpligt inom LSS-verksamheten, daglig verksamhet?

 Svar
Då du inte specificerar målgrupp gällande kartläggningen så utgår jag från att du avser arbetsterapeutisk kartläggning inom daglig verksamhet för personer som har en utvecklingsstörning. Det är, enligt min uppfattning, inte möjligt att kunna göra en heltäckande arbetsterapeutisk kartläggning med endast ett bedömningsinstrument. Snarare krävs flera, med olika inriktningar, för att kunna ge en heltäckande bild av en persons aktivitetsförmåga samt de faktorer hos personen och i miljön som påverkar denna. Det finns idag flera olika bedömningsinstrument som genom forskning visat sig lämpliga att använda när det gäller bedömning av personer som har en utvecklingsstörning. Flera av dessa har den arbetsterapeutiska modellen Model of Human Occupation (MOHO) som teoretisk grund; ACIS (Ability of communication and interaction skills, svensk version) är ett observationsinstrument som bedömer kommunikations- och interaktionsfärdigheter i aktivitet, VQ (Volitional questionarie, svensk version) är ett observationsinstrument som bedömer personernas val och intressen gällande aktivitet, AMPS (Abilty of motor and process skills, svensk version) är ett observationsinstrument som bedömer motoriska färdigheter och processfärdigheter i strukturerade aktiviteter. Det finns även exempel på forskningsstudier där instrumentet WRI ( Worker role interview, svensk version) använts i syfte att kartlägga hur personer med utvecklingsstörning uppfattar sin roll som arbetare på daglig verksamhet. Andra intressanta instrument kan vara Min mening samt Bedömning av delaktighet i aktivitet (BDA).

Instrumenten ACIS, VQ, Min mening samt BDA kan köpas genom FSAs förlag där också mer information om instrumenten finns.

Lycka till!

Med vänliga hälsningar 
Ida Kåhlin, vice förbundsordförande FSA, leg  arbetsterapeut, doktorand

Läs mer ...

Vilket instrument lämpar sig bäst för att bedöma ADL på äldreboende?

Fråga
Vilket instrument  lämpar sig bäst för att bedöma ADL på äldreboende?

Svar
I en nyligen genomförd studie om bedömning av aktivitetsförmåga inom särskilt boende så framkom att ADL-taxonomin var det instrument som användes mest frekvent. En av fördelarna med ADL-taxonomin är att den är sensitiv för förändringar vilket kan vara bra. Mätkvaliteten anses också som god i de undersökningar som genomförts.

ADL-taxonomin finns att köpa i FSAs förlag.

Med vänliga hälsningar
Åsa Larsson
Leg arbetsterapeut, universitetslektor, med dr

Läs mer ...

Hur vanligt är det att arbetsterapeuter konsulteras för översyn […]

Fråga
Hur vanligt är det att arbetsterapeuter konsulteras för översyn av tillgänglighet vid exempelvis uppförande av nytt bostadsområde eller annan samhällsplanering? Vad skulle arbetsterapeuten kunna bidra med i en sådan situation?

Svar
Arbetsterapeuter skulle kunna bidra på samhällsplaneringsnivå med sin specifika kompetens om sambandet/samspelet mellan individ – miljö – aktivitet och hur miljön kan anpassas för att underlätta aktivitet. I dag är det dock sällan som arbetsterapeuter anlitas som konsulter vid planering av offentliga miljöer och till exempel nya bostadsområden. Det förekommer oftare att arbetsterapeuter tillfrågas och anlitas när befintliga bostadsområden ska kartläggas med hänsyn till tillgänglighet – både bostäderna i sig och närmiljön i bostadsområden. Detta görs då oftast utifrån perspektivet att äldre personer ska kunna bo kvar i sin bostad och kända närmijö även när de får olika funktionsnedsättningar och nedsatt aktivitetsförmåga.

För att arbetsterapeuter ska anlitas och användas vid samhällsplanering krävs att arbetsterapeuter dels använder sin kunskap på grupp- och samhällsnivå, har  kunskap om gällande plan- och bygglagstiftning och om begreppen universell design/universell utformning. Detta är begrepp som används för att beskriva att produkter, tjänster och miljöer ska utformas så att så många som möjligt ska kunna använda och nyttja dem från början, utan anpassning och individuella särlösningar.

För att få möjlighet att delta i processerna vid samhällsplanering krävs att arbetsterapeuter finns på befattningar på övergripande kommunal nivå eller på till exempel bostadsbolag – privata eller allmännyttiga , eller varför inte som egen företagare?

Med vänliga hälsningar
Kajsa Samuelsson
Vice ordförande FSA, leg arbetsterapeut, handikappsekreterare

Läs mer ...

Vilka metoder använder en arbetsterapeut […]

Fråga
Vilka metoder använder en arbetsterapeut i sitt arbete och hur ser en arbetsprocess ut för en arbetsterapeut?

Svar
En arbetsterapeut använder många olika metoder. Valet beror på de problem som man har.  Några exempel på metoder är:

  • Träning av funktioner exempelvis handträning
  •  Träning av arbetsförmåga, ADL-träning, prova ut, instruera, informera och följa upp hjälpmedel
  •  Gruppbehandling
    – Stress-skola
    – Artosskola
    – Smärtskola
    – Fallpreventionsskola

Det finns olika arbetsprocesser som arbetsterapeuten kan använda men några grundläggande delar finns alltid med i en arbetsprocess: utredning av patientents/klientens situation av hur man klarar sina dagliga aktiviteter, val av intervention/åtgärd i samråd med patienten/klienten, genomförande av åtgärder samt  utvärdering av de insatser man gjort.

Med vänlig hälsning
Lena Haglund
Förbundsordförande FSA, leg arbetsterapeut, docent i arbetsterapi

Läs mer ...

Om en person är förlamad från midjan och ner […]

Fråga
Om en person är förlamad från midjan och ner, hur hjälper du då personen att komma tillbaka och hur går du tillväga?

Svar
När en person har fått en ryggmärgskada så sker denna förändring oftast mycket hastigt och det bli en stor förändring av hela livssituationen. Detta gör att arbetsterapeuten måste arbeta på mycket bred front och hjälpa och guida patienten på många olika sätt för att personen ska kunna återta sina tidigare vanor, roller, sociala kontakter, arbete, intressen, med mera. Denna rehabilitering är högst individuell och utgår från de aktuella problem och de mål som personen själv vill jobba med. Det kan vara lämpligt att ta det lite stegvis för att orka. Man måste naturligtvis ta hänsyn till hur personen mår både fysiskt och psykiskt och det är alltid patienten som bestämmer takten.

Det kan till exempel vara att börja med att få en rullstol utprovad och träna sig att använda denna på bästa sätt. Nästa steg kan vara att lära sig hur man överflyttar sig på lämpligaste sätt för att till exempel lägga sig i sängen, kunna gå på toaletten, duscha och åka bil. Olika tekniker för att få av och på sig kläderna med mera. Om man behöver olika tekniska hjälpmedel för att underlätta eller kompensera så provas det ut parallellt.  Sedan kan det vara att titta på om miljön är lämplig inne i och i anslutning till bostaden. Man kan få hjälp att bostadsanpassa bostaden så att hinder att rulla sig fram elemineras.

Det här är några exempel på det som en arbetsterapeut kan hjälpa till med i ett ganska tidigt skede. När man sedan har fått de viktigaste livssituationerna att fungera så kan arbetsterapeuten vara med som en coach och ett stöd för att ständigt hitta nya eller bättre strategier för många små (eller stora) detaljer som personen känner att hon vill ta tag i eller förändra. Har man tekniska hjälpmedel så har de flesta ryggmärgsskadade kontakt med sin arbetsterapeut för att byta/reparera och förbättra sina hjälpmedel flera gånger varje år.

Som ryggmärgsskadad kan man i ett senare skede ha behov att få delta i en periods aktivare rehabilitering inne på någon rehabiliteringsklinik för att komma vidare och finslipa på  tex sin förflyttningsteknik eller rullstolskörning och att träffa andra brukare i liknande situationer.

Arbetsterapeuter finns på alla dessa vårdnivåer och kan vara specialiserade på lite olika saker beroende på målgrupperna och upptagningsområde. Naturligtvis skiljer det sig åt i olika delar av Sverige och i storstäderna och glesbygdsmiljö.

Alla arbetsterapeuter arbetar med att att lösa aktivitetsproblem i dagligt liv och det bästa utgångsläget brukar vara att framföra vad du som patient ser som ett bekymmer eller ett hinder och be om hjälp att lösa detta. En del vill ha mycket hjälp i denna problemlösning medan andra bara vill veta vad det finns för alternativ för att sedan ta alla beslut själv. Det som är gemensamt är att vi arbetar med att stödja denna process.

Hälsningar
Karin Granbom
Leg arbetsterapeut, hjälpmedelskonsulent

Läs mer ...

Kan en arbetsterapeut hjälpa till med […]

Fråga
Kan en arbetsterapeut hjälpa till med utveckling och bedömning kring alternativ kommunikation? I mitt arbete möter jag en man med stort behov av hjälp kring kommunikation, han är för gammal för att tillhöra vuxenhabiliteringen och vi måste därför vända oss till kommunen. Eftersom logopedkontakt är svår att få fick jag tips av en kollega i annan kommun att kontakta arbetsterapeut, stämmer det att ni också arbetar med kommunikation?

Svar 
Som svar på din fråga kan jag säga JA, du eller patientens ombud, kan absolut ta kontakt med en arbetsterapeut för att få hjälp att utreda och stödja en person som behöver hjälp att förbättra sin kommunikativa förmåga, på vilket sätt det än må vara. Vi arbetar för att stödja och uppmuntra till aktiviteter och delaktighet i alla dagliga aktiviteter och att kommunicera med sin omgivning är ett högt prioriterat område.

Eftersom det fungerar på olika sätt i olika kommuner och landsting/regioner i Sverige så kan jag inte ge något råd var just du ska vända dig utan min rekommendation är att ta kontakt med arbetsterapeuten på brukarens vårdcentral för att de därifrån kan lotsa vidare.

Hälsningar
Karin Granbom
Leg arbetsterapeut, hjälpmedelskonsulent

Läs mer ...

Jag undrar vad skillnaden är mellan aktivitetsmönster […]

Fråga
Jag undrar vad skillnaden mellan aktivitetsmönster och aktivitetsrepertoar är. Jag undrar också vad dessa begrepp heter på engelska.

Svar
Det är inte helt klart att alla man frågar skulle säga att detta är två olika begrepp. Docent Lena-Karin Erlandsson har hjälpt oss att svara på din fråga.

Aktivitetsrepertoar – Occupational repertoar:  detta begrepp används frekvent i litteraturen och avser då ofta en rytm eller ”vardagslunk” i ett lite bredare perspektiv, vilka aktiviteter en person har i sin vardag. I  artikeln D., Erlandsson, LK., Eklund, M., Iwarsson, S. (2001). Value Dimensions, Meaning, and Complexity in Human Occupation – A Tentative Structure for Analysis. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 8(1), 7-18, beskrivs aktivitet på olika nivåer och i olika komplexitet har repertoar och mönster särskilt beskrivits.

Aktivitetsmönster – Pattern of occupations används också internationellt i litteraturen och avser oftast då ett mer preciserat mönster av aktivitet vanligen på vecko eller dags/dygnsbasis. Pattern of daily occupations:  detta specifika begrepp är använt och preciserat  i flera studier av Erlandsson och avser då mer en precisering av hur aktiviteterna fördelar sig över tid i vardagen: det mönster som är aktuellt just nu, en preciserad tid – vanligen en dag, ett dygn eller kanske en vecka. Referenstips gällande detta:

Erlandsson, L-K., Eklund, M. (2001). Describing patterns of daily occupations – A methodological study comparing data from four different methods. Scandinavian Journal of Occupational Therapy,8(1), 31-39.
Erlandsson, L.-K., & Eklund, M. (2006). Levels of complexity in patterns of daily occupations in relation to women’s well-being. Journal of Occupational Science, 13(1), 27-36.

I den arbetsterapeutiska vardagen kanske begreppen kan användas genom att man kan resonera om  vilka aktiviteter en person har eller inte har i sin repertoar, till exempel kan lönearbete saknas sedan en viss tid eller repertoaren har drastiskt förändrats genom att den personliga vården tar allt för mycket av den vakna tiden.

Man kan samtidigt eller just därför behöva undersöka hur aktivitetsmönstret ter sig, det vill säga hur fördelar personen sin tid i olika sysslor? Vad fyller han eller hon den tid som tidigare fylldes med lönearbete? Detta skiljer ju sig troligtvis mycket om det var ett dag eller natt arbete som tagits bort! Hur ser dagen ut från morgon till kväll? Det faktiska mönstret är också intressant i förhållande till stressproblematik.

Med vänlig hälsning
Lena Haglund
Förbundsordförande FSA, docent i arbetsterapi

Läs mer ...