Archive for the ‘Barn med funktionsnedsättning’ Category

Vi ska adoptera ett syskonpar från Taiwan där yngsta barnet i nuläget går hos arbetsterapeut och får viss finmotorisk träning[…]

Fråga:
Vi ska adoptera ett syskonpar från Taiwan där yngsta barnet i nuläget går hos arbetsterapeut och får viss finmotorisk träning och även en del begreppslekar. Hon är 2,5 år och har varit väldigt understimulerad första 1,5 året. Vi bor utanför Stockholm och jag funderar vart man vänder sig här för att få kontakt med arbetsterapeut. Även fundersam vem som tar hand om sånt här när det är i första hand lättare försening det handlar om?

Svar:
Detta låter inte som ett barn som behöver bli inskrivet i habiliteringen. Man kan ta kontakt med BUMM (Barn och ungdomsmedicinska mottagningar) som skriver remiss till arbetsterapeut på Astrid Lindgrens barnsjukhus för bedömning och träningsråd. Där kan man dock inte ge längre träningsbehandling utan träffar bara barnet ett par gånger. Annars kanske detta är ett barn som ska ha en lekotekskontakt. Detta kan man även få via barnläkare på BUMM.

Med vänlig hälsning

Maud Hagberg
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Vi har ansökt om bostadsanpassning hos våran kommun […]

Fråga
Vi har ansökt om bostadsanpassning hos våran kommun. Det gäller utbytte av ett staket som gränsar mot en större bäck. Vi har ansökt om ett annat staket av nöt samt plantering av en häck. Detta för att vår extremt snabba och klättringsbenägna dotter på 4 år med svår autism inte ska lyckas att klättra över och i värsta fall drunkna i bäcken. Vi ser det som en otroligt nödvändig säkerhetsåtgärd som också kan lugna våra hjärtan en aning. Vi har som sagt skickat in handlingarna som nu kommit tillbaka för att kommun vill ha kompletterande uppgifter. En leg. arbetsterapeut måste skriftligen göra sin bedömning om detta är nödvändigt och rätt åtgärder. Kommun bistår inte med en sådan. Hur kan vi få hjälp med detta på ett snabbt sätt?

Svar
När det gäller bostadsanpassningar så behövs det nästan alltid ett intyg från en arbetsterapeut som intygar funktionshindrets art samt hur boendemiljön kan inverka negativt på det dagliga livet. Anpassningar kan göras för ökad tillgänglighet som är vanligast men även som en skyddande åtgärd. Den egna tomten brukar inräknas i boendet. Däremot inte fritidshus med tomt – det brukar man få bekosta själv. Arbetsterapeuten brukar alltid göra ett hembesök för att kunna få en uppfattning om miljön som behöver anpassas. Jag vet inte var ni bor, men en 4-åring med diagnosen autism brukar vara inskriven på ett habiliteringscenter och där finns det arbetsterapeuter. Annars kan man få kontakt med arbetsterapeut i primärvården men de är inte alltid så insatta i barn och deras problematik. Ni borde kunna få hjälp någonstans ifrån. Jag förstår att det nu kanske känns lite akut just under sommaren och då har ju också många semester. Ibland kan de i kommunen som ansvarar för bostadsanpassningen kanske påbörja ärendet och låta intyget komma in lite senare.

Med vänliga hälsningar
Maude Hagberg
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Jag har två döttrar med neuropsykiatriska diagnoser. Den yngsta, nu 13 år, har autistiskt syndrom […]

Fråga
Jag har två döttrar med neuropsykiatriska diagnoser. Den yngsta, nu 13 år, har autistiskt syndrom. Hon har nu efter att jag anmälde hennes situation i skolan till skolinspektionen fått en elevassistent. Hon klarar nu att vara i skolan och hon undervisas i en liten grupp (fyra barn med liknande diagnoser) för det mesta. Hon förväntas även delta i genomgång av uppgifter i sin stora klass. Trots detta stöd så har hon inga betyg i vissa ämnen och i de ämnen hon får betyg är det E eller F. Hon är själv besviken då hon tycker att hon gör sitt bästa. Hon ligger strax under normalbegåvning enligt BUP:s utredning. Hon borde alltså klara skolarbetena. Men bevisligen gör hon inte det. Kan en arbetsterapeut vara till hjälp med själva utformningen av inlärningen? Jag anser att skolan inte har den kompetens som behövs när det gäller dessa barn med neuropsykiatriska diagnoser. Jag har föreslagit för rektorn att ta hjälp av arbetsterapeuter. Men får till svar att de jobbar inte på det viset. Och att de tar hjälp av dem, men bara när det gäller motoriska funktionshinder. Hur ser ni på detta?

Svar
Arbetsterapeuter i skolan är något vi arbetsterapeuter ser som något oerhört positivt. Skolan är en arena där våra kunskaper om till exempel bedömningar avseende aktivitet och delaktighet, anpassningar och teknikstöd/kognitivt stöd skulle komma väl till hands för personer med alltifrån lindriga kognitiva nedsättningar till svårare tillstånd. I dagsläget är det tyvärr inte vanligt att arbetsterapeuter är knutna till skol- och elevhälsan men det finns några goda exempel runt om i landet. Googla på arbetsterapeut/skola så kommer det upp lite olika träffar.

En arbetsterapeut ersätter inte en specialpedagog utan kompletterar denna. De arbetsterapeutiska insatserna är inte direkt knutna till skolans kunskapsmål, men skapar förutsättningar för eleven att kunna göra vad de behöver för att lyckas nå dessa mål. Insatserna behöver inte enbart vara kopplade till tiden eleven är i skolan utan kan även handla om till exempel att hitta fungerande morgonrutiner för att komma iväg till skolan.

Eftersom det inte finns arbetsterapeut på skolan där ditt barn går är min rekommendation att kontakta den arbetsterapeut som var i din dotters utredning/behandling och be om råd hur du skall gå tillväga. Har ni inte någon kontakt med arbetsterapeut så kan man alltid rådgöra med arbetsterapeut på närmaste Barnhabilitering eller Barn- och ungdomspsykiatri.

Med vänlig hälsning
Sofia Ringvall
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Jag har en son som är 29 år och har haft elrullstol sedan han var 3 år […]

Fråga
Jag har en son som är 29 år och har haft elrullstol sedan han var 3 år. Han fick en hjärnskada efter en hjärtoperation vid 2 års ålder. Nu till frågan, han har provat ut en ny permobil och då behöver han dörröppnare i joysticken, men detta nekar arbetsterapeuten till då det kostar 20 000 kr mer. Nu undrar jag om jag kan överklaga detta till någon instans eller vad ska jag göra för att han ska få dörröppning i permobilen? Han har personliga assistenter men de få saker han kan göra själv är att köra och använda joysticken, så jag tycker att det är självklart att han ska kunna öppna ytterdörren när han kan det, annars får han stå utanför/innanför dörren och vänta på assistenten. Hoppas att ni förstår hans situation och varför jag försöker kämpa för honom.

Svar
Den bedömning som din sons arbetsterapeut har gjort kan jag ej bemöta. Riktlinjerna för detta kan variera i varje region och kommun. Men om du inte är nöjd finns det olika sätt att konstruktivt framföra detta. Man kan enligt den nya patientlagen som kom vid årsskiftet begära en ”second opinion” alltså en ny medicinsk bedömning. Detta gäller egentligen allvarlig sjukdom men många regioner och kommuner använder sig av modellen även för annan vård och behandling. Jag skulle be om en ny bedömning av en annan arbetsterapeut om jag var du. Om du inte är nöjd så kan du ta kontakt med patientnämnden i ditt landsting (gäller även för kommunal vård) som ska hjälpa dig om du inte känner dig delaktig i din vård eller på annat sätt inte är nöjd med vården.

Hälsningar
Karin Granbom
Leg. arbetsterapeut, hjälpmedelskonsulent, MAR Luleå kommun

Läs mer ...

Jag undrar hur det är att jobba som arbetsterapeut med mer inriktning på barn? […]

Fråga:

Jag undrar hur det är att jobba som arbetsterapeut med mer inriktning på barn? Vad är positivt/negativt? Är det tungt psykiskt eller är det givande?
Sedan undrar jag om man själv kan ha psykiska besvär (lindriga som t.ex. depression) och vara arbetsterapeut?
Och sist men inte minst, är arbetsterapeut ett stressigt yrke?

Svar:

Du hade tre frågor som jag ska försöka besvara. Den första frågan är hur det är att arbeta med barn som arbetsterapeut.

Jag kan bara svara utifrån mina egna erfarenheter. Jag arbetar på ett akutsjukhus och trivs mycket bra med mitt arbete. Det är omväxlande och ofta givande eftersom de flesta av barnen man träffar gör framsteg och blir bättre. Ibland går det dock inte så bra, det händer att barn dör eller att de inte går framåt. När man arbetar med barn arbetar man även med deras föräldrar – vi kallar det att vi arbetar familjecentrerat. Detta är oftast bara positivt, föräldrarna är en viktig resurs och stöd för sina barn. Men föräldrar är olika och har olika förutsättningar att stötta sina barn. Om det handlar om ett akut insjuknande eller en akut skada är de flesta i en svår kris eller chocktillstånd och detta måste vi hantera. Om man tycker om barn så tror jag att man tycker mycket om att arbeta med barn. Det kan vara svårt ibland, men då tycker jag att man ska be om handledning. Vi som arbetar med barn tycker ofta att de i sjukvården vi arbetar tillsammans med har en god förståelse för vad vi som arbetsterapeuter gör, vilket är viktigt på ett professionellt plan.

Din andra fråga handlar om det går att arbeta som arbetsterapeut om man ibland har depression. Jag tycker egentligen inte att det borde vara något problem. Men det kan ju bero på hur depressionen tar sig uttryck, och hur mycket den påverkar det dagliga livet. Vi måste ju kunna utbilda oss och arbeta även om vi har en mer eller mindre kronisk sjukdom. Det gäller att kunna hålla isär det privata och det professionella och ta hand om sig själv.

Tredje frågan är om det är ett stressigt arbete att vara arbetsterapeut.

På den frågan måste jag svara att det beror nog på med vad och var man jobbar samt om man lätt blir uppstressad. I dagens arbetsmarknad förefaller det som om allt blir stressigare hela tiden. Jag tror dock att det handlar mycket om hur man hanterar stress. Det är viktigt att man har redskap för hur man strukturerar sin dag, lär sig säga nej och kanske försöker lära sig göra rätt saker. Det innebär att man arbetar effektivt – inte för att man ska kunna göra ännu mer utan för att man ska kunna hinna med. Själv upplever jag att ibland kan man nästan gå in i ett flow när det är mycket att göra. Det som blir ett problem är när man inte har kontroll över arbetsbelastningen.

Jag vet inte om dessa svar har gjort det lättare för dig. Arbetsterapeut är ett trevligt yrke som borde ha framtiden för sig. Lycka till!

Med vänlig hälsning

Maud Hagberg
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Min son har fått en autismliknande diagnos samt ångest och depression […]

Fråga
Min son har fått en autismliknande diagnos samt ångest och depression. Det är svårt att göra samtalsterapi med honom och han blir ännu mer depressiv. Habilitering får han inte för att personer med hans diagnos inte är deras målgrupp. Jag undrar om arbetsterapi kan vara hjälpsam.

Svar
Vad en arbetsterapeut kan hjälpa till med när det gäller insatser är att få till en struktur i vardagen och detta kan man göra genom kognitiva hjälpmedel, scheman med mera. Om ditt sons problem beror på en kaotisk vardag kan detta vara till mycket god hjälp. Han kanske behöver både detta men kanske även kognitiv beteende terapi om han har psykiska pålagringar (KBT). Det är viktigt att han får rätt typ av terapi. Vi kan även hjälpa till att träna ADL-funktioner som han behöver klara av och bli mer självständig i.

Med vänliga hälsningar
Maud Hagberg
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Min son är snart 12 år gammal och har Tourette Syndrom, med drag av ADHD, och har det senaste året haft problem […]

Fråga
Min son är snart 12 år gammal och har Tourette syndrom, med drag av ADHD, och har det senaste året haft problem med långa perioder av hemmasittande, med anledning av psykosomatiska smärtor i huvud och mage. Vi har en bra dialog med skolan där viljan att hjälpa finns men kunskapen är bristfällig.  Vi har haft kontakt med psykolog på BUP men har av olika anledningar valt att avbryta den dialogen, delvis för att vi upplevde att de inte hade några konkreta idéer om hur han skulle hjälpas utan möte följdes av möte och så vidare utan att vi egentligen kom någonvart. Vi har kontakt med 2 olika läkare, en på BUP för medicinering av Touretten och en för de somatiska besvären han haft (exempelvis magutredning).

Jag har sökt land och rike runt efter information om hemmasittande och kopplingen till NPF men framförallt har jag sökt efter någon instans i Göteborgsområdet som kan hjälpa oss! “Någon” med erfarenhet och kunskap om hemmasittande barn som kan hjälpa oss och skolan med information och verktyg för att hjälpa min till en dräglig skolgång. Jag har varit i kontakt med socialtjänsten, skolan, BUP, BNK, Familjestödsenheten, Attention, Barnmedicin och ingen vet vart vi ska vända oss! Skulle en arbetsterapeut kunna vara denna “någon”?

Svar
Det låter som en mycket besvärlig situation som beskrivs. Det är dock inte helt ovanlig. Du skriver att ni har haft kontakt med olika enheter som alla har en hög kompetens när det gäller denna komplexa bild. BNK på Drottning Silvias barnsjukhus utreder men bör ha kompetens att veta vart man ska remittera. I Göteborg finns också Gillbergscenter som är ett mycket välrenommerat forskningscenter (även internationellt). BUP bör också ha kompetens på området. Har man haft kontakt med ett smärtteam för den psykosomatiska smärtan? Kognitiv beteendeterapi kan hjälpa där. Att inte gå till skolan kan ha många orsaker. Du skriver inte något om det finns en bakgrund med mobbing, eller om skolarbetet upplevs som övermäktigt. Kan det vara så att pojken har svårt att organisera och planera sin dag/aktiviteter och detta blir mer tydligt ju äldre han blir eftersom då också kravnivån höjs? Eller har han fastnat i TV-spelande eller sover han kanske bort dagen och har vänt på dygnet?  Som arbetsterapeut tycker jag det är viktigt att skapa dygnsrutiner med vardagliga aktiviteter samt att bryta hemmasittandet. Ibland behöver man göra detta med hjälp av yttre konkretisering som dygns- och veckoscheman och tidshjälpmedel. Detta måste naturligtvis göras i samråd med pojken. Frågar man  barnpå rätt sätt får man oftast bra svar. När det gäller aktiviteter ska man tänka på att ha en ambitionsnivå som inte stressar.

Egentligen skulle det vara bra om det fanns någon typ av rehabcenter för barn, men jag tror inte detta finns i Göteborg, (men jag kan ha fel). Du skriver att ni redan har haft ett par möten som inte gett något. Men skolan borde kanske också träffa BNK. Ta kontakt med BNK igen och få till ett samarbetsmöte med alla inblandade (även BUP). Att ha en gemensam syn och förståelse för problemet är en grundförutsättning för att lyckas. Se även till att en arbetsterapeut är med på mötet, hon/han kan ge bra konkreta råd.

Jag vet inte om detta hjälper eftersom jag inte är så insatt i fallet – men vill i alla fall betona att man ska inte ge upp. Lycka till!

Med vänliga hälsningar
Maud Hagberg
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Om ett barn alltid haft omfattande insomningssvårigheter och vore hjälpt av någon form av tyngdtäcke […]

Fråga
Om ett barn alltid haft omfattande insomningssvårigheter och vore hjälpt av någon form av tyngdtäcke – räcker det med att sömnstörning föreligger, eller krävs även annan diagnos för att ha rätt till detta hjälpmedel? Är det olika policy i olika delar av landet? Vart vänder man sig för att komma i kontakt med en arbetsterapeut?

Svar
Det är svårt att svara generellt vad som gäller i hela landet när det handlar om förskrivning av tyngdtäcken. I Stockholm så är det viktiga när man får ett täcke förskrivet att barnet har dokumenterat uttalade svårigheter att somna och/eller har en orolig sömn med flera uppvaknanden per natt. Förskrivningsrätt för tunga täcken har exempelvis arbetsterapeuter som arbetar inom psykiatrin, på barnklinik eller habilitering. Man bör alltså ha kontakt med någon instans som kan förskriva. Det är viktigt att man först gör en utredning runt sömnen – i vissa fall kan det handla om bristande kvällsrutiner och man kan komma till rätta med problemen genom andra åtgärder. Om rutiner inte hjälper så är många faktiskt hjälpta av ett tungt täcke. Det finns flera varianter på täcken, man kan inte förutse vilket täcke som passar bäst för barnet. Därför måste man alltid göra en utprovning. Jag har dock sett en tendens till att det är kedjetäcken som är mest populära – de är också lättare att tvätta och ta med sig då de inte är så skrymmande som bolltäcken.

Med vänliga hälsningar
Maud Hagberg
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Har ni tips på övningar/lekar/Ipad-spel som kan hjälpa en 6-årig kille med ADHD att träna upp sitt arbetsminne?

Fråga
Har ni tips på övningar/lekar/Ipad-spel som kan hjälpa en 6-årig kille med ADHD att träna upp sitt arbetsminne?

Svar
Arbetsterapeuter arbetar oftast med att träna barnets förmåga och färdigheter i verkliga livssituationer, hjälper barnet hitta strategier för att klara sina uppgifter eller att hjälper barnet och föräldrar/lärare att kompensera för svårigheter genom nya arbetssätt osv. Men en snabb koll i olika rapporter har gett mig lite idéer som jag kan förmedla som du kan söka vidare på själv.

Det finns endast ett dataspel som jag kunnat finna som är prövat vetenskapligt och där man kunnat se effekt på arbetsminne, och det heter RoboMemo. Det har visat sig i olika studier att träna med det spelet ger påverkan på arbetsminne, uthållighet och överaktivitet i positiv riktning. Dock ingen effekt på impulsivitet.  Det har dock visat sig ha negativa effekter också, det upplevs tråkigt, någon hade till och med rymt hemifrån. Programmet finns för tre olika åldersintervaller. Träning sker 15-40 min per dag (beroende på ålder) och pågår vid 25 träningstillfälle gärna 5 dagar per vecka i 5 veckor. Effekten är mätt just på ett sådant ”strikt” förfarande. Detta program används ibland på skolor.  På Förening Sveriges habiliteringschefers hemsida finns så kallade evidens rapporter att läsa. Dessa rapporter har undersökt vilka vetenskapliga bevis det finns för olika metoder. I höstas publicerades en rapport där om “Metoder för kognitivt stöd”.

Det finns också många böcker och ”föräldraprogram” – inte minst på engelska angående gruppen barn med ADHD. En sådan bok är till exempel  ”Step by step Help for Children with ADHD – A Self-help manual for parents”  i vilken det finns många tips till föräldrar. En av medförfattarna till denna bok är Edmund JS Sonuga-Barke, erkänt duktigt professor inom området, verkar vid universitet i Southampton. Jag har inte läst boken och kan därför inte ge närmare rekommendationer men innehållsförteckningen visar att boken ger exempel på ex på spel som föräldrar kan göra med sina barn gärna 10 min per dag för att öka koncentration och uppmärksamhet. Det är olika kortspel och memoryspel och så vidare.

Angående denna typ av träning så skall man vara medveten om att det inte alltid är så att barnets arbetsminne blir bättre i vardagen. Ibland blir man bättre på spelet, men att effekterna inte alltid ”generaliseras” (flyttas över) till verkliga vardags- eller skolsituationer.

Lycka till!

Med vänliga hälsningar
Marie Peny-Dahlstrand
Leg. arbetsterapeut, med dr, specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg

Läs mer ...

Min son som fyller 5 år i år fick diagnosen ADHD nyligen och nu undrar jag var jag vänder mig för hjälpmedel […]

Fråga
Min son som fyller 5 år i år fick diagnosen ADHD nyligen och nu undrar jag var jag vänder mig för hjälpmedel som till exempel timstock, och finns det något slags schema för att förtydliga dagens rutiner och aktiviteter och eventuellt andra relevanta hjälpmedel? Har försökt att rita ihop det själv med mindre bra resultat.

Svar
Arbetsterapeuter arbetar bland annat med den typ av kompensatoriska åtgärder som du frågar efter, efter att ha utrett ett barns behov i dagligt liv. Hjälpmedel skall kompensera för just det som det speciella barnet har svårighet med och syftet är att barnet skall klara att delta i vardagssituationer med hjälp av dessa metoder/hjälpmedel.

Var du kan komma i kontakt med en arbetsterapeut som kan utreda ditt barns behov beror på hur vård och habilitering är organiserat där du bor. I vissa delar av landet finns arbetsterapeuter knutna till Barn- och ungdomspsykiatrisk kliniker, ibland är arbetsterapeuter knutna till speciella barnneuropsykiatriska kliniker också. I andra landsting/regioner får barnet stöd via barnhabiliteringen och i vissa får man söka det stödet på barnkliniker eller vårdcentraler. Jag råder dig att vända dig till de läkare/psykologer som diagnostiserat ditt barn och fråga vart du skall vända dig i ditt landsting för att få kontakt med en barnarbetsterapeut.

Med vänliga hälsningar
Marie Peny-Dahlstrand
Leg. arbetsterapeut, med dr, specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg

Läs mer ...