Archive for the ‘Psykiatri’ Category

Vad kan en arbetsterapeut hjälpa en med när det kommer till ångest?

Fråga
Vad kan en arbetsterapeut hjälpa en med när det kommer till ångest? Sen undrar jag även om de går att man kan låna en pulsklocka av en arbetsterapeut?

Svar
En arbetsterapeut kan hjälpa dig att använda aktiviteter i ångestlindrande syfte. Det är olika för varje person vad som fungerar. Det är alltså viktigt att tillsammans med arbetsterapeuten alltid utreda vad varje unik person behöver. Generellt sett är det att hitta aktiviteter som distraherar och/eller väcker andra känslor. Ett annat exempel, som fungerar för en del, är att utföra en aktiviteter i ett mycket långsammare tempo än man i vanliga fall gör.

Arbetsterapeuten kan också hjälpa dig att kartlägga och ge dig en bild över hela ditt aktivitetsmönster och möjliggöra en förändring, så att ångest inte uppkommer lika mycket – alltså arbeta på ett mer långsiktigt sätt.

Jag känner tyvärr inte till om man kan låna en pulsklocka och inte heller någon arbetsterapeutisk metod där en sådan används.

Med vänliga hälsningar
Gunilla Wahlström Wärngård
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Många hjälpmedel som finns för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skulle vara mycket hjälpsamma […]

Fråga
Många hjälpmedel som finns för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skulle vara mycket hjälpsamma för personer med exempelvis depression, ångest och sömnstörning. Jag tänker på kognitiva hjälpmedel, tyngdtäcke med mera. Om personen inte har kontakt med psykiatrin hur 1) kommer den i kontakt med en arbetsterapeut? 2) har den samma möjlighet att få hjälpmedel som de med neuropsykiatrisk nedsättning?

Svar
Vanligtvis har personer med psykisk ohälsa samma möjlighet till kognitiva hjälpmedel som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, riktlinjerna för detta kan dock skifta över landet. Om du inte har kontakt med psykiatrin är det arbetsterapeuten på vårdcentralen eller kommunens Hälso- och sjukvårdsteam som förskriver kognitiva hjälpmedel (om det är landstinget eller kommunen som ansvarar för hjälpmedel vid kognitiva nedsättningar ser olika ut i landet).

Vid förskrivning görs först en behovsbedömning där fokus ligger på de konsekvenser funktionsnedsättningen/sjukdomen/skadan leder till och dess behov av att kompenseras. Det vill säga, det är inte diagnosen som ligger till grund för om du får ett hjälpmedel eller ej utan de kognitiva nedsättningarna/aktivitetsbegränsningarna hjälpmedlet kompenserar för.

Med vänlig hälsning
Sofia Ringvall
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Hur kan arbetsterapeuten hjälpa till vid depression, ångest och stress?

Fråga:

Jag skulle vilja få en bättre inblick i vad en arbetsterapeut gör. Det enda som man har hört, är att de skulle prova ut hjälpmedel till människor med funktionsnedsättningar. Men vad gör de mer? Jag är mycket nyfiken på hur depression, ångest och stress faller under en arbetsterapeuts arbetsuppgifter. Jag har en närstående som är oförmögen att utföra någonting i dagsläget på grund av ett stressfyllt arbete som har resulterat i en depression. När uppsöker man en arbetsterapeut framför en psykolog när man har sådana här bekymmer?

 

Svar:

Arbetsterapeuter arbetar tillsammans med människor för att de ska kunna göra det som är viktigt för dem. Tillsammans med arbetsterapeuten kartlägger personer med depression, ångest och stress vad de gör i sin vardag (arbete, hem- och familjesysslor samt fritid för nöje och rekreation). Vidare arbetar arbetsterapeuten tillsammans med personen att rent praktiskt konkret göra förändringar i vardagen, i den takt de klarar av, för att de på sikt ska må bättre. De får också stöd i att utveckla strategier för att även i framtiden kunna göra nödvändiga förändringar i vardagen. Min erfarenhet är att just det praktiskt, konkreta inslaget i arbetsterapi kan hjälpa dessa personer att få en bekräftelse på att de kan klara något och att något faktiskt är roligt. Vidare är min erfarenhet att när personen mår bättre så kan det vara läge att tillsammans med psykolog börja analysera och bearbeta orsaker till varför de blivit sjuka.

Med vänlig hälsning

Carita Håkansson
Leg. arbetsterapeut & fil. doktor

Läs mer ...

Hur kan en arbetsterapeut hjälpa en vuxen som lider av långvarig depression och ångest?

Fråga:

Hur kan en arbetsterapeut hjälpa en vuxen som lider av långvarig depression och ångest?

Svar:

Att vara deprimerad innebär att man har tappat lusten att göra något. Det mesta ter sig meningslöst och tungt. Det är svårt att ta sig för något och man blir lätt mycket passiv. Upplevelsen av att inte duga gör ofta att man isolerar sig. Under en kort tid, kan det vara sunt att stanna upp, ta det lugnt och få tid att sörja och kanske att få tid omvärdera vad som är viktigt i livet. Om tillståndet blivit långvarigt kan själva passiviteten och isoleringen i sig vara något som istället vidmakthåller och förstärker depressionen. Vem som helst som skulle utsättas för en sådan passiv och isolerad tillvaro skulle faktiskt till slut tappa lusten.

Vad gäller ångest, så får den ju liknande konsekvenser på vardagen. När ångesten blivit långvarig har livsutrymmet har ofta krympt eftersom man undvikit situationer som framkallat oron. Inte sällan har den ursprungliga källan till oro spritt sig till att gälla allt fler livsområden.

Arbetsterapeuten kan hjälpa dig att komma igång igen, dels med de vardagliga aktiviteterna men också att hitta tillbaka till lusten att göra saker. Arbetsterapeuten undersöker tillsammans med dig vilka aktiviteter som är mest värdefulla för just din rehabilitering och ni gör tillsammans upp en plan för hur du ska kunna använda de aktiviteterna för att nå återhämtning.

Det finns faktiskt också en speciell arbetsterapeutisk metod som just utvecklats för att främja den egna viljekraften och lusten. Metoden har beforskats i Kanada med gott resultat för just långvarigt deprimerade. Den heter Remotivationsprocessen och den bygger på en modell som de flesta arbetsterapeuter inom psykiatrin är bekanta med (Model of Human Occupation, MoHO).

Förutom det grundläggande att hitta din viljekraft igen kan arbetsterapeuten också hjälpa dig att utveckla nya sätt för att bättre hantera vardagen, ger förslag på hur du får balans mellan dina aktiviteter och hjälpa dig att hitta sätt att behålla en hälsosam livsstil. När det är dags för återgång i arbete, stödjer arbetsterapeuten dig i arbetsträning och ger förslag på anpassning av din arbetsplats.

Med vänlig hälsning

Gunilla Wahlström Wärngård
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Min son har fått en autismliknande diagnos samt ångest och depression […]

Fråga
Min son har fått en autismliknande diagnos samt ångest och depression. Det är svårt att göra samtalsterapi med honom och han blir ännu mer depressiv. Habilitering får han inte för att personer med hans diagnos inte är deras målgrupp. Jag undrar om arbetsterapi kan vara hjälpsam.

Svar
Vad en arbetsterapeut kan hjälpa till med när det gäller insatser är att få till en struktur i vardagen och detta kan man göra genom kognitiva hjälpmedel, scheman med mera. Om ditt sons problem beror på en kaotisk vardag kan detta vara till mycket god hjälp. Han kanske behöver både detta men kanske även kognitiv beteende terapi om han har psykiska pålagringar (KBT). Det är viktigt att han får rätt typ av terapi. Vi kan även hjälpa till att träna ADL-funktioner som han behöver klara av och bli mer självständig i.

Med vänliga hälsningar
Maud Hagberg
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Hur kan en arbetsterapeut hjälpa vid tvångssyndrom (OCD) och neuropsykiatrisk diagnos (Asperger)?

Fråga
Hur kan en arbetsterapeut hjälpa vid tvångssyndrom (OCD) och neuropsykiatrisk diagnos (Asperger)?

Svar
Har en person med Aspergers syndrom svårigheter i vardagen kan en arbetsterapeut vara behjälplig. Behandlingen kan innebära till exempel strukturstödjande samtal, träning i vardagsaktivitet/anpassning av vardagsaktiviteter samt kognitiva hjälpmedel/kognitivt stöd (avseende exempelvis planering, struktur och minne).

Vad det gäller tvångssyndrom sker behandling vanligtvis via psykolog med specialistkompetens. Handlar det inte om att behandla tvånget utan mer att lära sig leva med det, kan en arbetsterapeut tillsammans med personen jobba med att finna livskvalitet i vardagen trots tvång. Är det inte ett regelrätt tvångssyndrom utan att handlingarna är till hjälp för att hålla ordning på tillvaron (måste diska allt direkt annars går det inte att koncentrera sig på något annat eller innan man går iväg till jobbet så måste man stå en stund och titta på ett visst fönster därför att det är ett sätt att samla sig och finna lugn etc.) handlar det om ett ”funktionellt tvång”. Har man handlingar likt dessa som är dysfunktionella kan en arbetsterapeut tillsammans med personen hitta alternativa handlingar som är mer funktionella.

Med vänliga hälsningar
Sofia Ringvall
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Min anhörig är psykiskt sjuk och bor i ensam […]

Fråga
Min anhörig är psykiskt sjuk och bor i ensam i en lägenhet. Jag misstänker att han inte får i sig någon ordentlig mat – han får sig inte för att laga mat eller att sköta andra rutiner i hemmet, till exempel städning och inköp. Han sitter mest inaktiv i sin lägenhet och tar sig inte ut – han blir väldigt ensam. Skulle en arbetsterapeut kunna hjälpa honom?

Svar
I vilken ände man börjar beror på hur det ser ut med motivationen att söka hjälp hos din anhörig. Finns motivation tycker jag absolut att ni ska kontakta en arbetsterapeut på vårdcentralen alt på öppenvårdspsykiatrin beroende på vart din anhörig har sin sjukvårdskontakt. Det första arbetsterapeuten troligtvis gör är att kartlägga vardagssituationen för din anhörig.

Utifrån denna kartläggning sedan bedöma behovet av stöd och hur det i så fall skulle kunna se ut. Stöd kan till exempel vara hjälpmedel för att komma ihåg att städa och handla. Förslag skulle även kunna ges på hur dessa rutiner kan utformas för att underlätta igångsättandet och genomförandet. Skulle bedömningen visa att din anhörig behöver mer kontinuerlig hjälp av praktiskt art kan arbetsterapeuten, med din anhörig tillåtelse, kontakta en biståndshandläggare i er kommun. Handläggaren i sin tur utreder och beslutar om till exempel boendestöd. Boendestöd är personer som utifrån behov kontinuerligt kommer hem till personen ifråga och tillsammans med denne till exempel städar eller går och handlar (till skillnad från hemtjänst som gör sysslor åt någon). Finns behov av en kontaktperson eller daglig sysselsättning för att bryta isolering kan en handläggare även besluta och initiera en sådan kontakt.

Är inte din anhörig motiverad till att söka hjälp skulle en mer förutsättningslöst träff med en arbetsterapeut vara en början. Arbetsterapeuten kan berätta om vilken hjälp som finns att få och utifrån samtalet kan det vara lättare att besluta om man vill ha hjälp eller inte. Man kan behöva ta det i små steg och börja med något som din anhörig verkligen är intresserad av och skulle vilja kunna göra, för att på så sätt bygga en relation och förtroende för att våga ta nästa steg i rehabiliteringen.

Med vänliga hälsningar
Sofia Ringvall
Leg arbetsterapeut

Läs mer ...

Om en anhörig inte vill gå med på att patienten går hem hur handskas man med den situationen?

Fråga
Om en anhörig inte vill gå med på att patienten går hem hur handskas man med den situationen?

Svar
När det gäller utskrivning från olika vårdenheter som jag tolkar att din fråga handlar om bör ju alltid en vårdplanering ha skett innan. Hur samverkan sker med närstående är en fråga som patienten själv måste få vara delaktig i men normalt brukar detta lösas på ett smidigt sätt. Mitt råd är att du kontaktar ansvarig sjuksköterska för din anhörige och hör om vårdplanering. Arbetsterapeuten kan delta i sådan vårdplanering när man bedömer att  patienten har behov av det.

Med vänliga hälsningar
Lena Haglund
Förbundsordförande FSA, leg arbetsterapeut, docent i arbetsterapi

Läs mer ...

Min sambo lider periodvis av ångest. Han sover då dåligt […]

Fråga
Min sambo lider periodvis av ångest. Han sover då dåligt, känner knappt någon glädje och får kämpa sig igenom arbetsdagarna, trots att han gillar sitt jobb mycket. Vad kan en arbetsterapeut göra för honom?

Svar
Ett besök hos arbetsterapeuten kan inledas med att man går igenom vad ångest är, varför kroppen reagerar som den gör. Arbetsterapeuten kan sedan be patienten skriva några kortare dagboksanteckningar under till exempel ett par veckor. Detta för att sedan tillsammans försöka identifiera i vilka aktiviteter ångesten tränger sig som på mest och se vilka aktiviteter som är minst ångestframkallande. Utifrån vad som kommer fram i denna sammanställning kan arbetsterapeuten ge tips på strategier att använda sig av vid aktiviteter som ger ett ångestpåslag.

Vidare kan det vara bra att tillsammans titta på veckostrukturen och dess innehåll för att se om det finns en aktivitetsbalans, och om inte ge råd om hur veckan kan planeras för att få en balans i vardagen. Här tittar vi även på rutiner vid sänggående och tar reda på aktiviteter som bidrar till att personen varvar ner och känner ett lugn vilket kan vara en förutsättning för att somna in/få bra nattsömn.

Med vänliga hälsningar
Sofia Ringvall
Leg arbetsterapeut

Läs mer ...