Frågor & svar

Vi ska adoptera ett syskonpar från Taiwan där yngsta barnet i nuläget går hos arbetsterapeut och får viss finmotorisk träning[…]

Fråga:
Vi ska adoptera ett syskonpar från Taiwan där yngsta barnet i nuläget går hos arbetsterapeut och får viss finmotorisk träning och även en del begreppslekar. Hon är 2,5 år och har varit väldigt understimulerad första 1,5 året. Vi bor utanför Stockholm och jag funderar vart man vänder sig här för att få kontakt med arbetsterapeut. Även fundersam vem som tar hand om sånt här när det är i första hand lättare försening det handlar om?

Svar:
Detta låter inte som ett barn som behöver bli inskrivet i habiliteringen. Man kan ta kontakt med BUMM (Barn och ungdomsmedicinska mottagningar) som skriver remiss till arbetsterapeut på Astrid Lindgrens barnsjukhus för bedömning och träningsråd. Där kan man dock inte ge längre träningsbehandling utan träffar bara barnet ett par gånger. Annars kanske detta är ett barn som ska ha en lekotekskontakt. Detta kan man även få via barnläkare på BUMM.

Med vänlig hälsning

Maud Hagberg
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Vad är målet med arbetsterapi?

Fråga:

Vad är målet med arbetsterapi?

Svar:

Arbetsterapi är till för dig som har eller riskerar att få svårt att klara dina aktiviteter i din vardag, arbete eller fritidssysselsättning som en följd av sjukdom eller funktionsnedsättning. Målet utgår från dina behov så att du ska kunna komma tillbaka till en fungerande vardag och ett så aktivt liv som möjligt.
Vill du veta mer om arbetsterapi och hur det kan omsättas för olika målgrupper finns en broschyr som kan laddas ner från vår webbplats.

Med vänlig hälsning

Christina Lundqvist
Utvecklingschef, samordnare professionsfrågor,
leg arbetsterapeut, specialistarbetsterapeut

Läs mer ...

Har haft ADHD hela mitt liv utan att veta det. Fick diagnos för tre år sedan, vid 47 års ålder… Kan det vara så att jag är hjärntrött?[…]

Fråga:

Har haft ADHD hela mitt liv utan att veta det. Fick diagnos för tre år sedan, vid 47 års ålder. Haft flera perioder i livet av depression och utbrändhet. Har provat medicin blir bara sjuk av dem. Kan det vara så att jag är så hjärntrött att jag aldrig orkar arbeta mer? Nu orkar jag inte ens tre timmar utan att vara helt slut efteråt, som att slå av strömbrytaren.

Svar:

Jag har träffat många personer med ADHD som i vuxen ålder har hamnat i utmattning och depression. ADHD kan bland annat innebära att man har svårt att hitta ett ”lagomläge”- att man arbetar på i ett mycket intensivt tempo eller att det tar otroligt mycket energi att koncentrera sig och få aktiviteter och rutiner att fungera vilket gör att man tillslut inte orkar i samma utsträckning som tidigare och hamnar i en utmattning och att arbetsförmågan blir nedsatt.
Vad det gäller just din arbetsförmåga är det svårt för mig att uttala mig om denna eftersom den är individuell och det är många faktorer som påverkar (såväl positivt som negativt) och jag rekommenderar dig att prata med din behandlare på din Vårdcentral/Hälsocentral om möjlighet finns att göra en arbetsförmågeutredning och utifrån denna tillsammans med din behandlare diskutera om möjlighet finns att söka deltidssjukersättning. Att få chans att arbeta deltid kan göra att man får arbetslivet att fungera – även över en längre tid, samt att man har ork och energi över till livets övriga livsområden.

Med vänlig hälsning
Sofia Ringvall
Leg arbetsterapeut

 

Läs mer ...

Finns det hjälpmedel som kan underlätta arbetsuppgifter som innebär prioritering och organisation?[…]

Fråga:

Finns det hjälpmedel som kan underlätta arbetsuppgifter som innebär prioritering och organisation? Jag tänker närmast på kontorsarbete som innefattar posthantering.

Svar:

Ja, det finns hjälpmedel. Jag skulle rekommendera dig att ta kontakt med arbetsterapeut på din Vårdcentral/Hälsocentral och prata kring detta. Hjälpmedel skulle i ditt fall till exempel kunna vara checklistor med avbockningsfunktion (digitala via till exemel en app eller nedskriva på papper). Även den fysiska miljön skulle kunna ses över. Många personer tycker det är lättare att utföra sitt arbete om det finns en tydlighet i miljön, till exempel att var sak har sin plats (en del personer vill även ha det tydligt uppmärkt) eller att miljön stödjer den arbetsordning du ska använda dig av.

Med vänlig hälsning

Sofia Ringvall
Leg arbetsterapeut

Läs mer ...

Vad finns det för hjälp att få med studier på högskolenivå om man har en ADD-diagnos?

Fråga:
Vad finns det för hjälp att få med studier på högskolenivå om man har en ADD-diagnos?

Svar:
I Sverige ska studenter med funktionsnedsättning ha samma möjligheter att läsa på högskolan som andra studenter. Varje Universitet/Högskola ska därför erbjuda särskilt pedagogiskt stöd. Vilka stödåtgärder som finns att tillgå kan skifta för lärosäte till lärosäte. Min rekommendation är att ta kontakt med den skola du vill studera vid och höra vad de har att erbjuda. Information om att studera med funktionsnedsättning ska finnas på respektive skolas hemsida. Ofta behöver man kunna styrka sin funktionsnedsättning genom ett intyg.

Med vänlig hälsning

Sofia Ringvall
Leg arbetsterapeut

 

Läs mer ...

Jag undrar om det finns någon hjälp man kan få om man är ovanligt lång, till exempel bostadsanpassningsbidrag eller liknande? […]

Fråga:
Jag undrar om det finns någon hjälp man kan få om man är ovanligt lång, till exempel bostadsanpassningsbidrag eller liknande? Jag jobbar inom IT, är 205-208 cm lång och har ADHD/ADD (tar medicin dagligen). Det största problemet är att inget är anpassat för min längd vilket gör att jag alltid står, sitter och ligger fel vad jag än gör.

Både rygg och nacke hade mått mycket bättre om hela köket varit 5-10 cm högre upp eftersom jag då kunnat stå rak i ryggen. Även “normala” bord och stolar (i både kök och arbetsrum) är för låga för att jag ska kunna sitta på ett sätt som inte belastar kroppen fel.

Jag har ställt liknande frågor tidigare (dock inte till en arbetsterapeut) men får alltid samma svar: Du får anpassa livet efter din längd. Köp höj och sänkbart bord/kök, det finns specialanpassade stolar och möbler, du behöver träna och röra på dig mer, ut och gå och så vidare.

Jag sitter stilla stora delar av dagen på grund av jobbet och äter dåligt på grund av medicinen (har testat olika) vilket leder till att jag ofta är trött/orkeslös. Som det ser ut just nu är det, på grund av bland annat ADHDn, en omöjlighet att komma iväg och träna.

Det finns specialanpassade möbler för längre men prisskillnaden är enorm, en “normallång” människa kan gå in på Ikea och köpa vilket bord eller vilka stolar som helst för det pris dom har råd med. Ett höj och sänkbart bord kostar cirka fyra gånger mer än ett vanligt bord och priset på ett höj och sänkbart/extra högt kök vågar jag inte ens tänka på.

Svar:

För en lång person, likväl som för en kortvuxen, kan man söka bostadsanpassningsbidrag för att anpassa fasta funktioner i bostaden. Kan tänka mig att det kan vara lämpligt att höja köksbänk/spis och kanske även toalettstolen och handfat. För att genomföra detta så behöver du ett intyg som styrker ditt behov. Detta kan du begära av din arbetsterapeut.

När det gäller lämpliga möbler så är det inte så vanligt att man kan få bidrag till detta numera. I de flesta kommuner och regioner är detta eget ansvar att införskaffa. Men det betyder ju inte att man inte kan få goda råd!

Jag kan tänka mig att du kan vara hjälpt av en höj- och sänkbar arbetsstol. Finns relativt billiga på många kontorsaffärer men även på till exempel IKEA.
Man kan få hjälp eller råd angående förhöjningsben till sitt köksbord/matbord som är lämpliga utifrån hur bordsbenen ser ut. Tänk på att det ska vara stadigt så att det inte kan vicka.

Sängar och sovmiljö är också viktigt att tänka på. Det är så individuellt och man får prova sig fram vilken hårdhetsgrad som är passande. Även här behöver du säkert ha extra höga ben till sängen. Finns att köpa på alla ställen som säljer sängar. Men det kanske inte är tillräckligt högt ändå. Då får du prata med din arbetsterapeut om förhöjningsben till denna.

Sedan när det gäller arbetsställningar både på arbetsplatsen och i hemmet kan arbetsterapeuten hjälpa till med råd och tips på bra och ergonomiskt riktiga och energibesparande  arbetssätt.

Mina synpunkter ovan är bara generella  och jag rekommenderar att du tar kontakt med en arbetsterapeut på din hälsocentral som kan ge dig individuellt utformade råd och hjälp.

Lycka till!

Med vänlig hälsning

Karin Granbom
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Jag är anhörig till en vuxen son med atypisk autism som har stora problem med stress, ångest samt sömnbesvär. Jag tror han skulle vara betjänt av att komma till någon som kan hjälpa honom med tekniker för att bättre slappna av.[…]

Fråga:

Jag är anhörig till en vuxen son med atypisk autism som har stora problem med stress, ångest samt sömnbesvär. Jag tror han skulle vara betjänt av att komma till någon som kan hjälpa honom med tekniker för att bättre slappna av. Kan en arbetsterapeut hjälpa till med detta?

Svar:

Är det specifika avslappningstekniker din son önskar lära sig är min rekommendation att han vänder sig till en fysioterapeut. En arbetsterapeut kan självklart även vara behjälplig med att, till exempel, tillsammans med din son göra en kartläggning över vardagens aktiviteter och genom denna hitta strategier för en bättre aktivitetsbalans eller se om aktiviteter kan utföras på ett annat sätt för minska stress och ångest. Vidare kan han höra med arbetsterapeuten om det finns möjlighet att få tyngdtäcke förskrivet (som hjälpmedel) där ni bor. Ni kan läsa och få mer information om tyngdtäcken på internet.

Med vänlig hälsning
Sofia Ringvall
Leg arbetsterapeut

 

Läs mer ...

Ansöker om bostadsanpassningsbidrag för att bygga dusch och toalett på mellanvåningen. Huset har toalett på övervåningen och dusch i källaren.[…]

Fråga:
Ansöker om bostadsanpassningsbidrag för att bygga dusch och toalett på mellanvåningen. Huset har toalett på övervåningen och dusch i källaren. Trapporna är trånga och branta. Jag är överviktigt men kämpar med viktminskning. Mina båda knän borde opereras. Har ramlat två gånger i trappan. Använder käppar inne och ute. Min arbetsterapeuts bedömning går stick i stäv med min egen uppfattning. Frånsett mina knän så ska en starroperation göras på båda ögonen. Jag är 81 år. I intyget står det att jag klarar trappan upp till övervåningen och ner genom att ta ett trappsteg i taget och hålla mig i trappräckena Jag klarade alltså båda trapporna vid bedömningstillfället. En gång går väl bra, men när jag blir kissnödig några gånger under dagtid använder jag en potta.  Intyget är jag inte nöjd med, fallrisken är stor. Hur får jag rätsida på mitt problem?

Svar:
Om du inte är nöjd med ditt intyg kan du alltid be att få en ”second opinion”, att någon annan också gör sin bedömning. Intyg kan skrivas av arbetsterapeut, läkare eller annan behörig personal.
Vad jag förstår så är arbetsterapeutens intyg i sig korrekt, vid bedömningen klarade du det som intygas. Dock kan det vara bra med flera bedömningstillfällen eftersom man kan ha bra och dåliga dagar. Det är också viktigt att väga in dina eventuella operationer, när de ska ske och förväntat resultat ifrån dem. Till exempel så är nedsatt syn en av de vanligaste orsakerna till fall, fallrisken kan komma att minska betydligt när du genomfört dina starr operationer.

Med vänlig hälsning
Åsa Larsson Ranada
Med Dr, leg arbetsterapeut, Universitetslektor, avdelningschef

Läs mer ...

Jag har ADD med atypiska drag (autistiska) och undrar vad jag ska tänka på vid anställning?[…]

Fråga:

Jag har ADD med atypiska drag (autistiska) och undrar vad jag ska tänka på vid anställning? Jag har aldrig klarat av heltidsarbete och blir uttråkad fort samt är mycket stresskänslig. Vet inte vad jag ska säga till arbetsgivaren, har ej påbörjat arbetet ännu.

Svar:

Hur förutsättningarna ska se ut i en arbetssituation varierar stort mellan personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Generellt utifrån diagnoserna du nämner kan en tydlig avgränsad arbetsbeskrivning med möjlighet till varierande arbetsuppgifter vara bra utgångspunkter.

Du skriver att du aldrig klarat av heltidsarbete. Om tjänsten du ska påbörja nu är på heltid kan du prata med din läkare/behandlande kontakt om ett alternativ skulle kunna vara att ansöka om deltids aktivitets-/sjukersättning för att möjliggöra tid för återhämtning. Detta för att skapa förutsättningar att orka med ett arbete över tid.

En del personer upplever det svårt att säga till en ny arbetsgivare att man har en neuropsykiatriska diagnos och vad det innebär. Jag brukar då rekommendera att framhålla på vilket sätt arbetet behöver läggas upp för att fungera som bäst. Till exempel: “Jag fungerar bäst om arbetsuppgifterna är tydligt avgränsade och varierande”, istället för att säga: ”Jag har låg uthållighet.” I dokumentationen från din NP-utredning kan du eventuellt hitta information om just dina behov och förutsättningar.

Lycka till med din nya anställning!
Med vänlig hälsning

Sofia Ringvall
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Jag är sjukskriven på grund av okänd smärta, går också på utredning om inkontinens. Har provat olika läkemedel utan resultat.[…]

Fråga:
Jag är sjukskriven på grund av okänd smärta, går också på utredning om inkontinens. Har provat olika läkemedel utan resultat. Min läkare har bokat in mig för en tid hos psykiater, men jag är osäker på om det är rätt för mig. Jag har smärtor i kroppen, benen, axel, nacken och hela ryggen, svårt att sova på kvällen och problem med inkontinens. Det känns som att min läkare inte tror att jag är frisk i huvudet.
Är det rätt att träffa en psykiater?

Svar:

Då det har gått en tid sedan din fråga kommit in så har det förmodligen hänt olika saker i ditt liv redan men jag vill gärna skriva ett kort svar om långvarig smärta. Då det uppstår smärta i vår kropp kan detta ha många olika orsaker som man inte alltid kan förklara. När smärtan varat i mer än tre månader brukar den betecknas som långvarig och då kan den ursprungliga skadan ha läkt men smärtan i sig kan fortsätta.
Det är nu som det blir konsekvenser på olika sätt i våra liv, våra tankar och våra känslor i förhållande till smärtan gör att konsekvenserna ser olika ut i vår vardag. Vi kan undvika saker/aktiviteter, vi kan fortsätta göra allt det där vi gjorde förr trots ökad smärta och vi kan helt och hållet förneka smärtan. Vårt mående påverkas i hög grad, vi kan bli ledsna, arga, uppgivna.  Oavsett vilket sätt vi hanterar smärtan på så påverkar det oss och den sammantagna upplevelsen av tankar, känslor och smärta är den totala smärta som vi känner. Det här innebär att man för att må bättre ibland behöver ta till andra vägar som att möta en psykiater,. Din läkare säger inte att hen tror att du inte är frisk i huvudet hen säger bara att hen tar din smärta på allvar och försöker se den ur olika aspekter.

Med vänlig hälsning

Marita Rydå
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...