Frågor & svar

Jag undrar om en arbetsterapeut kan hjälpa till med funderingar kring sex och i så fall hur?

Fråga
Jag undrar om en arbetsterapeut kan hjälpa till med funderingar kring sex och i så fall hur?

Svar
Arbetsterapeuten arbetar med hela människan och därmed även med sexualiteten. Har du frågor och funderingar som gäller exempelvis hur man har sex trots smärtproblematik kan din arbetsterapeut hjälpa dig att visa kroppsställningar som kan minska din smärta. Om du har vidare frågor om din sexualitet kan du ta kontakt med RFSU som har stor vana att samtala om sexualitet.

Med vänliga hälsningar
Jonna Rosenqvist
Leg. arbetsterapeut

Läs mer ...

Min mamma har fibromyalgi sedan många år tillbaka och hon har svårt att lyfta [...]

Fråga
Min mamma har fibromyalgi sedan många år tillbaka och hon har svårt att lyfta tunga föremål, exempelvis stekpanna, bära matkassar, och så vidare.. Hon har även mycket svårt att öppna burkar
och tappar lätt föremål. Finns det hjälpmedel att köpa? Och vart i så fall.

Svar
Det finns hjälpmedel att köpa på bland annat Varsam, som har butik på nätet och i Stockholm. Sen finns det även andra hjälpmedelsaffärer i de större städerna. Vissa sjukvårdsaffärer har en del hjälpmedel. Det är också viktigt att din mamma får lära sig en bra ergonomi ock tekniker och knep som underlättar i vardagen. En arbetsterapeut på vårdcentralen kan säkert hjälpa henne med det och även ge tips på bra hjälpmedel.

Med vänliga hälsningar
Lena Renström
Leg arbetsterapeut

Läs mer ...

Min pappa har nyligen opererat axeln och ska ha högerarmen [...]

Fråga
Min pappa har nyligen opererat axeln och ska ha högerarmen (han är högerhänt) fixerad i minst två veckor. Har ni några vardagstips exempelvis kring påklädning, dusch, måltider etc. när han bara har en hand?

Svar
Mitt förslag är att ni tar del av skriften Förenkla vardagen, tips och råd till dig med handen i bandage eller med försämrad handfunktion från Universitetssjukhuset MAS och Lunds universitet. Där kan din pappa hitta många förslag.

Med vänliga hälsningar
Agneta Carlsson
Leg arbetsterapeut

Läs mer ...

Finns det bandage eller något annat som man kan använda som stöd för fotlederna? Jag är reumatiker.

Fråga
Finns det bandage eller något annat som man kan använda som stöd för fotlederna? Jag är reumatiker.

Svar
Fotledsstöd i Neoprene finns att köpa i bland annat sportbutiker och på nätet. Önskar du hjälp med specialanpassade stöd kan du vända dig till din hälsocentrals sjukgymnast för rådgivning.

Med vänliga hälsningar
Agneta Carlsson
Leg arbetsterapeut

Läs mer ...

Min fru har problem med SI-lederna. Hon sitter och målar flera timmar om dagen och [...]

Fråga
Min fru har problem med SI-lederna. Hon sitter och målar flera timmar om dagen och får väldigt ont i sin kontorsstol. Har du några tips om bra stolar, eller är sittdynor, luftkuddar bättre?

Svar
Det är svårt att rekommendera några speciella stolar eller dynor, men generella principer för sittande bör fungera bra för hennes sittproblematik. Stolen är naturligtvis viktig eftersom hon sitter under flera timmar. Den bör ha inställningsmöjligheter så att hon kan vinkla sitsen. Om man ställer in sitsen så att bakkanten är något högre än framkanten har man lättare att behålla svanken i ländryggen och får ett stadigare sittande, vilket är betydelsefullt med tanke på hennes problem med SI-leder. Höjden på sitsen ska vara inställd så att man sitter med fötterna stadigt i golvet. Ryggstödet bör placeras så att man har stöd för svanken. Om man använder en ”vanlig stol” kan man anpassa den med en dyna som är något högre baktill och placera en liten kudde eller ryggdyna i svanken, men en inställbar stol är att föredra. Dessutom är det alltid bra att ta några pauser och resa sig upp då och då. Lycka till!

Med vänliga hälsningar
Gun Johansson
Leg arbetsterapeut

Läs mer ...

Jag undrar vad en arbetsterapeut kan göra för en patient som har opererat höftleden?

Fråga
Jag undrar vad en arbetsterapeut kan göra för en patient som har opererat höftleden?

Svar
Det beror på vilken operationsmetod som har utförts samt vilka restriktioner som operatören har gett. Detta anges vanligen i journalen. Utifrån dessa restriktioner gör arbetsterapeuten bedömning av aktivitetsförmåga och anpassar åtgärderna utifrån patientens önskemål om mål. Det finns åtgärder som vanligen förekommer. För att undvika att skada på grund av exempelvis fall eller för att undvika smärta vid utförandet av olika aktiviteter finns vissa åtgärder som vanligen förekommer efter en höftfraktur. För att klara av toalettbesök brukar en fristående toalettförhöjning förskrivas som tiltas (högre i bak kant), för att kunna duscha under säkra former kan en hög duschpall eller stol användas. Kildyna kan behövas för att lättare komma upp från sittande till stående. Att träna att utföra P-ADL förekommer vanligtvis på sjukvårdsavdelningen efter operationen och då tränas teknik att ta på kläder på nedre extremiteter med hjälp av olika hjälpmedel samt att klara av att gå på toaletten och sköta sin hygien. Förflyttning tränas både med arbetsterapeut och sjukgymnast och gånghjälpmedel är ofta nödvändigt för att förhindra fall och undvika belastning. Arbetsterapeuten kan även närvara vid vårdplanering där man har som uppgift att informera om resultatet av bedömningar och åtgärder som gjorts.

Med vänlig hälsning
Erika Andersson
Gästadjunkt, Leg. Arbetsterapeut
Arbetsterapeutprogrammet
Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier
Hälsouniversitetet
Linköpings Universitet

Läs mer ...

Min son är nio år och har precis fått diagnosen ADHD [...]

Fråga
Min son är nio år och har precis fått diagnosen ADHD. Har får bra stöd i skolan, men har väldigt svårt att koncentrera sig hemma när han ska göra sina läxor. Han blir lätt distraherad och har svårt att sitta still. Finns det några tips att ge som kan underlätta läxläsningen?

Svar
Så bra att din son får rätt hjälp i skolan. Att ge råd om vad som skulle vara bra för ditt barn hemma utan att känna ditt barn eller er och er familj är inte alldeles lätt. Att ha en ADHD-diagnos betyder att ha en kombination av olika symptom, men vad som triggar dessa och i vilka situationer de visar sig, är individuellt för varje barn. Mitt första råd är att undersöka om ni kan få hjälp av en arbetsterapeut, till exempek på habiliteringen på din hemort eller från barn och ungdomspsykiatrin om ni tillhör dem, som kan analysera läxläsningssituationen som den ser ut för din son tillsammans med er och sen ge riktade råd. Jag kan bara ge lite allmänna råd hur man kan tänka i olika situationer.

  • Det första är att utgå från den hjälp han får i skolan, hur ser den ut när den fungerar? Kan ni ta några idéer från den och överföra till er hemsituation? Ofta är skolsituationen bra och tydligt strukturerad så att barnet vet att; nu skall jag jobba i x antal minuter och sen ringer det ut till rast. Kanske har ditt barn svårt med tidsuppfattningen? Då kan ni göra som i skolan genom att bestämma att; nu skall du sitta med läxan i en kvart/en halvtimme, sen är det ”rast”. Ställ en äggklocka eller använd tids-stavar som finns som appar till smart-phonen om ni har en sådan. Det finns också speciella hjälpmedel som en arbetsterapeut kan förskriva om behov föreligger som gör tiden konkret för ditt barn.
  • Vad är det som stör ditt barn, intryck han ser, eller tankar som han får? Det kan vara bra att fundera på detta, för hur miljön runt läxläsande skall anpassas är lite beroende på det. Om han störs av saker som händer runt honom kan det vara bra att han sitter på en plats där intrycken är minimerade och inga syskon som leker stör osv. Vissa barn kan för att kunna stänga av störande intryck må väl av att använda hörlurar. I vissa fall kan musik som barnet tycker om vara en bra ”ljudvägg” som kan vara  lättare att koppla bort än att tex syskon som leker eller någon tittar på TV.  I de fall där barnets egna tankar stör barnet mest, kanske någon måste sitta bredvid och föra tillbaks barnet till läxan. Men då skall denna person  inte svara på alla ovidkommande kommentarer och frågor utan säga – ”det skriver jag ner så pratar vi om det sig när ”äggklockan” ringer”. I vilket fall kan en speciell plats som signalerar läxläsning och en speciell tid på dagen vara bra för att skapa en tydlig rutin.
  • Om barnet har en motorisk oro kan man fundera på sittställningen. Det finns speciella dynor med bollar i som ger en känselupplevelse som kan vara tillräckligt för att inte barnet skall behöva glida om kring på stolsitsen. En så kallad Stokke stol där barnet sitter i en ställning som är knä-sittande kan ibland ge bra effekt. Vissa barn behöver röra sig, kan man tillåta det så länge barnet inte springer i väg och gör annat?

Lycka till!

Med vänliga hälsningar
Marie Peny-Dahlstrand
Leg arbetsterapeut, med dr, specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg

Läs mer ...

Min anhörig är psykiskt sjuk och bor i ensam [...]

Fråga
Min anhörig är psykiskt sjuk och bor i ensam i en lägenhet. Jag misstänker att han inte får i sig någon ordentlig mat – han får sig inte för att laga mat eller att sköta andra rutiner i hemmet, till exempel städning och inköp. Han sitter mest inaktiv i sin lägenhet och tar sig inte ut – han blir väldigt ensam. Skulle en arbetsterapeut kunna hjälpa honom?

Svar
I vilken ände man börjar beror på hur det ser ut med motivationen att söka hjälp hos din anhörig. Finns motivation tycker jag absolut att ni ska kontakta en arbetsterapeut på vårdcentralen alt på öppenvårdspsykiatrin beroende på vart din anhörig har sin sjukvårdskontakt. Det första arbetsterapeuten troligtvis gör är att kartlägga vardagssituationen för din anhörig.

Utifrån denna kartläggning sedan bedöma behovet av stöd och hur det i så fall skulle kunna se ut. Stöd kan till exempel vara hjälpmedel för att komma ihåg att städa och handla. Förslag skulle även kunna ges på hur dessa rutiner kan utformas för att underlätta igångsättandet och genomförandet. Skulle bedömningen visa att din anhörig behöver mer kontinuerlig hjälp av praktiskt art kan arbetsterapeuten, med din anhörig tillåtelse, kontakta en biståndshandläggare i er kommun. Handläggaren i sin tur utreder och beslutar om till exempel boendestöd. Boendestöd är personer som utifrån behov kontinuerligt kommer hem till personen ifråga och tillsammans med denne till exempel städar eller går och handlar (till skillnad från hemtjänst som gör sysslor åt någon). Finns behov av en kontaktperson eller daglig sysselsättning för att bryta isolering kan en handläggare även besluta och initiera en sådan kontakt.

Är inte din anhörig motiverad till att söka hjälp skulle en mer förutsättningslöst träff med en arbetsterapeut vara en början. Arbetsterapeuten kan berätta om vilken hjälp som finns att få och utifrån samtalet kan det vara lättare att besluta om man vill ha hjälp eller inte. Man kan behöva ta det i små steg och börja med något som din anhörig verkligen är intresserad av och skulle vilja kunna göra, för att på så sätt bygga en relation och förtroende för att våga ta nästa steg i rehabiliteringen.

Med vänliga hälsningar
Sofia Ringvall
Leg arbetsterapeut

Läs mer ...

Finns det dubbdäck till rollatorn?

Fråga
Finns det dubbdäck till rollatorn?

Svar
Mig veterligen så finns det inga dubbdäck till rollatorer. Detta på grund av att det inte skulle gå att gå in någonstans utan att förstöra golvet och det blir väldigt halkigt också på ett hårt underlag. Rollatorn är ämnad att användas både inne och ute och det är så de allra flesta använder den. Ett riktigt grovmönstrat däck blir tyvärr också trögrullat (jämför med cykeldäck). Däremot så är det stor efterfrågan på en stadig och lite tyngre rollator med större hjul där det är vinterföre. Dessa styr bättre i nysnö och slask, tar sig genom snödrivor och tar trottoarkanter bättre.

Med vänliga hälsningar
Karin Granbom

Leg arbetsterapeut, hjälpmedelskonsulent

Läs mer ...

Min svärmor har gått bort och jag undrar [...]

Fråga
Min svärmor har gått bort och jag undrar vad jag ska göra med hennes rollator. Den ser väldigt fin och ny ut.

Svar
Rollatorn  ska du gärna återlämna till den verksamhet som har förskrivit den och provat ut den. Hjälpmedelscentralen är bra på att återanvända det mesta möjliga. Det troligaste är att det är en vårdcentral eller kommunrehabilitering som har provat ut den men det beror på hur det fungerar på den ort där din svärmor bodde. Om du inte vet säkert så tycker jag att du ska ringa till arbetsterapeuten på svärmors närmaste vårdcentral för att fråga.

Med vänliga hälsningar
Karin Granbom

Leg arbetsterapeut, hjälpmedelskonsulent

Läs mer ...